Hur vill du bo? Lagnö Seniorboende – en skriftlig rapport

Hur vill du bo?

Lagnö Seniorboende – ett projekt för att bygga ett småskaligt seniorboende baserat på gemenskap, delaktighet och hållbarhet.

Brf Lagnö Gård

Lagnö Gård

619 92 Trosa

2010-7563

Med stöd av Leader Kustlinjen

2011 – 2012

Innehåll:

– Vision

– Lagnö Gård

kontaktuppgifter

– Projekt

bakgrund & deltagare

uppläggning

ekonomi

måluppfyllelse & kommentarer

redovisning

– Husprogram

önskelista

rumsfunktionsprogram

mark och placering

ytstudieskiss 1och 2

arbetsgrupper

– Föredrag

– Studiebesök

– Slutsatser

– Vad händer sen?

– Användbara nätverk/kontakter

– Länkar/Lästips/Film

Bilagor, (i separat dokument för att underlätta vid utskrift).

– Bilaga 1 Projektansökan till Leader

– Bilaga 2 Rumsfunktionsprogram

– Bilaga 3 Ytstudieskiss

– Bilaga 4 Värdegrund

– Bilaga 5 Kalkylblad

– Bilaga 6 Höjdkurvekarta

Vision

Vi vill ta fram ett koncept för att bygga ett småskaligt seniorboende byggt på gemenskap, delaktighet och miljömedvetenhet.

Anledning till att detta uppkommit är att vi nu bor på Lagnö Gård utanför Trosa. Just nu är vi tolv vuxna som bor här, antalet har varierat under åren. Gården köptes 1981 och ägdes då ihop av alla som bodde här. Idag är organisationsformen en bostadsrättsförening. Vi har under åren byggt till hus, byggt nya hus, byggt en efterarbetsstudio för film, Studio Lagnö, numera även vandrarhem och startat en föräldrakooperativ förskola, Lagnö Barn som fortfarande finns på gården.

Vi har under åren haft olika slags gemenskaper. Under många år åt vi middag varje kväll tillsammans.

Det blev en paus i detta när barnen ville ha mer tid med sina föräldrar. Nu har snart alla barn flyttat hemifrån och det kanske blir dags snart igen att ta upp de gemensamma middagarna. Utöver det sköter vi om gården tillsammans, mark, stall, lador och djur. Vi har får på gården för att hålla marken öppen. Dessa är gemensamma. Utöver detta har vi höns och hästar som sköts av olika personer.

Vi tänker oss att vi gärna vill bo kvar på Lagnö Gård när vi blir äldre. Vi börjar nu närma oss pensionsåldern. De flesta av oss bor i hus som är anpassade för familj och barn. Många av husen är gamla och behöver mycket skötsel. Alla hus har trappor. Inga hus att bli gammal i.

Vi tänker oss också att vi gärna har nära till grannen för att gå in och ta en kopp kaffe, få sällskap på kvällen eller på en promenad. Ingen av oss vill bli gammal och ensam. Vi vill bli gamla med sällskap för att vi mår bättre så. Vi tänker oss många middagar med sällskap utan att behöva åka iväg någonstans.

Vi tänker oss att det blir billigare att ha en del saker tillsammans. Kanske gästrum, matsal, café, bilpool eller elbil, vinterträdgård, förråd, bibliotek, spa.

Vi tänker oss att det här boendet skapar arbetstillfällen åt andra, som trädgårdsmästare, städning, matlagning chaufför, fotvård, massage, friskvård etc. Genom att vi samordnar våra behov kan vi få ekonomisk möjlighet att utnyttja dessa tjänster.

Vi tänker oss att om vi bygger plats för oss i ett lämpligt hus så blir det plats för yngre människor, kanske våra barn i våra hus.

Vi tänker oss att om vi vill att våra barn ska kunna leva vidare på vår jord måste vi ta fram boenden som är rädda om miljön, både i byggprocessen och i boendet.

Vi tänker oss ett hus med kanske 10-12 lägenheter, två-tre rum och kök, stor trädgård, gärna både inne och ute, anpassat för att byggas på landsbygden. Vi tänker oss ett hus som vi äger och förvaltar tex kooperativt eller på annat sätt gemensamt. Vi tänker oss ett hus för boende, inte för att tjäna pengar på.

Vi tänker oss just nu att bygga det här huset på Lagnö Gårds mark, men vi tror att det finns ett stort intresse bland dem som närmar sig pensionsåldern att hitta ett boende med livskvalité. Vi tänker oss därför att vårt underlag kommer att intressera och gå att använda för många grupper av människor och på många platser.

Vi tänker oss ta hjälp av, diskutera med och samarbeta med bl.a Ekologiska byggvaruhuset, Egen El, Asmussens arkitektgrupp, Underhöjdens ekoby, Hågaby, Trosa kommun, Lagnövikens samfällighetsförening, Föräldrakooperativet Lagnö Barn, Föreningen Ypsilon, Coompanion Sörmland, Studio Lagnö AB, Seniorum Tystberga, Bovieran, elever på KTH/Arkitekthögskolan, m.fl

Lagnö Gård

Lagnö Gård är beläget på en av Sveriges vackraste platser i Sörmland. Nära havet, nära skogen, nära åkrar och ängar, nära by och stad. Antalet som bor här varierar från år till år, just nu mellan 12 och 15 personer. Lagnö Gård i sin nuvarande form firade 2011 – 30 år. Då köptes gården för att skapa ett kollektivt boende med arbetsplatser och dagis.

Här har under åren ett tjugotal barn vuxit upp och en del människor kommit och gått, medan andra är kvar från starten. Här finns nu 7 boningshus, två lador, ett vandrarhem med filmverksamhet, Studio Lagnö och en föräldrakooperativ förskola, Lagnö Barn och en utbildningsverksamhet, Lagnö odlingar. Här finns också hästar, får, höns, hundar och katter. Här finns också ett stort antal människor som tycker det är viktigt med gemenskap, miljö, djur och natur, kultur, samhälle och politik, livets alla möjligheter och hur vi lever det.

Lagnö Gård ägs sedan en tid tillbaka som en bostadsrättsförening.

Kontaktuppgifter:

Hemsida: http://www.lagnögård.se

Epost: lagnogard@telia.com

Projekt: Tin Carleson 0156-22370 tin.carleson@telia.com

Per Carleson 0156-22370 per@studiolagno.se

Ordförande BRF: Sten Lennblad 0156-223 71 sten.lennblad@folkbildning.net

Vice ordförande, BRF: Jan Lundgren 0156-674411 janne.arvid@hotmail.com

Övriga verksamheter på Lagnö Gård:

Studio Lagnö AB, Filmverksamhet och vandrarhem:

Per Carleson, 0156-224 70 www.studiolagno.se

Lagnö Barn, Föräldrakooperativ förskola:

Gunborg Thörnfeldt, www.lagnobarn.se 0156-223 66

Lagnö Odlingar, Utbildning för ungdomar
Sten Lennblad, 070-0929906 http://lagnoodlingartrosa.com/

Postadress: Lagnö Gård, 619 92 Trosa

Projekt

Bakgrund & deltagare

Detta projekt har drivits av en grupp inom bostadsrättsföreningen Lagnö Gård. Vi har bott här sedan 1981 då gården inköptes. Vi startade då en föräldrakooperativ förskola och byggde arbetsplatser. Under den här tiden skämtade vi om att när det var dags skulle vi göra om förskolan till äldreboende.

Nu är de barnen utflugna och pensionsåldern närmar sig. Barn har det däremot kommit till nya på vår förskola så den är i full gång. Men något slags bekvämt boende där vi också kan umgås och äta tillsammans finns det fortfarande en dröm om.

Vi som tagit initiativ till det här projektet bor på Lagnö Gård eller har bott här tidigare. Under vägen har vi också tagit in intresserade som kommit till. En del har läst om projektet i tidningen, varit på något av våra föredrag eller hört av vänner att något är på gång. En del har också hittat vår hemsida och några sett det på Kollektivhus NU’s nyhetsbrev.

Uppläggning

Hela den här förstudien har till stor del bestått av att undersöka, ta reda på och diskutera. Vi har köpt in och läst en del litteratur, sett filmer, ordnat föredrag och varit på studiebesök. Vi har tittat på hur andra har gjort när det gäller äldreboenden, kollektivhus och ekobyggen. Vi har diskuterat vad det är som vi vill ha, vad som är gemensamt för oss som varit aktiva i projektet. En del faktiska ramar sätts av att vi tänkt oss bygga på Lagnö Gård, som till exempel plats, storlek, ägandeformer. Mycket av diskussionerna har skett i samband med föredrag eller studiebesök. Men vi har också haft rena arbetsmöten. Vi har också haft stor hjälp av vår arkitekt i uppläggningen, mer om det under husprogram.

De föredrag vi haft har varit öppna för allmänheten och har annonserats ut. Inför studiebesöken har det gått ut inbjudan till alla som varit aktiva i projektet.

Kontakt har hållits genom möten, epostlista, hemsida och facebooksida.

Ekonomi

Projektet har finansierats av Leader Kustlinjen, Studio Lagnö AB med idella insatser och våra egna ideella insatser. Pengarna har använts framför allt till studiebesök, föredrag, litteratur och arkitekt.

Faktisk finansiering:

Projektstöd 70 000:-

LAG off. finansiering 30 000:-

Resurser:

Ideellt arbete 76 000:-

Övr privat ideell finansiering

Studio Lagnö AB 24 000:-

Måluppfyllelse & kommentarer

Vi har genomfört studiebesök på intressanta boenden och byggnader, både för projektgrupp och andra intresserade.

Vi har genomfört inspirationsmöte/visionsmöte som igångsättare.

Vi har genomfört föredrag inom relevanta ämnen.

Vi har tagit fram enkla filmer och foton för hemsida och en skriftlig rapport för andra intresserade.

Vi har gjort en entimmes film som dokumentation.

Vi har tagit fram en ytstudieskiss med hjälp av arkitekt.

Vi har tagit fram en enkel kalkyl. Men vi har inte underlag så det räcker för en fullständig kalkyl än.

Vi har studerat Kerstins Kärnekulls bok Bygga för seniorer där behov kring boende finns dokumenterat.

Vi har diskuterat tjänster som kan behövas vid boendet. Denna diskussion pågår fortfarande.

Vi har tittat på lösningar vid ekologiskt byggande och uppvärmning.

Vi har inte tittat på alternativa lösningar för avlopp, då det finns kommunalt va på platsen. Vi har tittat på lösningar för avfall.

Vi har berört möjliga stödformer, men där finns mycket kvar att göra.

På det stora hela har vi gjort det vi tänkt oss. Allt tar dock mycket mer tid än vi beräknat. Vi som deltagit i projektet har alla mycket på gång och inte så mycket tid. Dessutom tar själva tankeprocessen lång tid. Diskussionerna behöver den tid de tar för att få med alla.

Vi hade tänkt oss vara klara på ett och ett halvt år, men dels tar formalia och hantering lång tid och sedan tar också planeringen mycket tid. Vi har inte heller hunnit så mycket vi tänkt oss. Vi fick begära förlängning några månader för att hinna med dokumentation och redovisning.

Vi har haft mycket givande föredrag, studiebesök och diskussioner och vi har lärt oss otroligt mycket. Vi trodde nog att vi skulle ha hunnit längre på vissa områden, men allt har sin tid.

Vi har också under projektets gång fått många värdefulla kontakter inför det fortsatta arbetet.

Redovisning

Projektet redovisas i den här skriften, Leader-rapporten, på vår hemsida och med en entimmes film; Hur vill du bo?

Del av Bovierans vinterträdgård

Husprogram

Vi tog hjälp av en arkitekt för att diskutera fram vårt hus. Gunilla Rombo från Asmussens Arkitektbyrå hjälpte oss med hur vi skulle gå till väga med förarbetet. För att skapa ett husprogram behövdes underlag. Vi fick rådet att diskutera fram rumsfunktionerna, se bilaga 2. Här skulle vi diskutera rummets funktion, vilka rum/utrymmen som var viktiga att ha i anslutning till rummet, ev utrustning och om det var något övrigt som var viktigt. För att ha ett kompletterare underlag till husprogrammet skulle vi också om möjligt titta på material. Detta har vi dock inte hunnit med i skrivande stund.

För att vi inte skulle begränsa våra tankar i början av processen uppmanades vi också göra en helt fri önskelista med allt vi kunde tänka oss vilja ha i huset och dess närhet.

Med hjälp av rumsfunktionsprogrammet och önskelistan tog sedan arkitekten fram en ytstudieskiss, se bilaga 3. Hon var också med på flera av våra möten så att vi hade möjlighet att diskutera med henne under processen.

Det har varit en mycket stor hjälp att ha med arkitekten i ett så tidigt skede. Det har gjort att diskussionerna kring boendet blivit mycket mer konkreta än vad de var tidigare.

Under processen upptäckte vi att den mark vi tänkt lägga huset på från början bara är några meter över havet. Efter att ha tagit del av SMHI’s rapport om den globala uppvärmningens konsekvenser och undersökt vår mark lät vi arkitekten vid nästa skiss flytta byggnaden till en bättre lämpad plats.

Ett annat råd vi fick av arkitekten var att dela upp oss i arbetsgrupper med olika inriktningar. Det har vi också gjort, men det arbetet är ännu i startgroparna.


Vår alldeles egna helt vilda önskelista!

Allt det här skulle vi önska oss i vårt gemensamma, bekväma och hållbara hem!
Här är plats för drömmar och fantasier! Allt är möjligt!

Den här önskelistan sattes ihop under flera träffar, bilåkande till studiebesök och under vårt visionsmöte! Det är inte så mycket som försvunnit ur diskussionerna än i alla fall:

Vinterträdgård, spansk bar, festlokal, matsal, kök, storkök med stekhäll, varmluftsugn och sorteringsutrymme!

Vardagsrum, gästrum, tvättstuga med torkrum och mangel, snickeri, sy- och strykrum, förråd till lägenheterna, gemensamt förråd ute och inne, matkällare och skafferi både för gemensamt och privat.

Vaktmästare/personlig butler, bastu, bredband, tornrum, kompost, trädgårdsland eller kolonilott, husdjur, sopsorteringsrum, friskvårdsrum, pool, eldstad.

Uteplats, mysrum med bibliotek och dator, filmduk och projektor, glasvikdörrar till växthusdelen, solfångare och vattentankar, solceller, bilpool med gemensam bil, eka vid bryggan, elcykel, parkering, cykelförråd, elbil med garage till, jordkällare.

Bärbuskar, fruktträd, boulebana, städförråd, lekrum, tv, sittplatser inne och ute, grillplats, musikanläggning, anslagstavla, snabbtelefon……..

och i lägenheterna önskar vi
badrum, kök/pentry, klädkammare, skafferi, öppen planlösning, kamin, balkong/uteplats, burspråk.

Rumsfunktionsprogram

Genom att titta på ett rum i taget och dess funktion kan arkitekten få ett underlag för en utredningsskiss. Se bilaga 2. Vi har då först skrivit önskelistor och spånat och pratat om hur vi vill ha det. Sedan har vi på ett gemensamt möte diskuterat rum för rum. Vi har funderat över hur vi vill att det ska användas och vad som då är viktigt just i det rummet.

Det här var ett mycket bra sätt att få till konkreta diskussioner. Det var också väldigt roligt sätt att göra det på.

I rumsfunktionsprogrammet har vi för varje rum vi vill ha med i huset punktat ner ett antal saker. Vi har skrivit under följande rubriker

Rum; (vilket rum det gäller, ex matsal, tvättstuga)
Funktion; (vad gör man i det här rummet, ex äter, tvättar..)
Samband med; (vilka rum ligger i anslutning, bredvid detta)
Övrigt; (något annat att tänka på, ex ”viktigt med akustiken”)
Utrustning; ( vad behövs där, ex kamin, tvättmaskin)
Material; (vilket material i: Golv, Sockel, Vägg, Tak)

Sådana här rumsfunktioner har vi tagit fram för: entré, allrum, förråd, storkök, matsal, lägenhet, tvättstuga, vinterträdgård/växthus, uteförråd, källare, verkstad, panncentral, uteplats, soprum.

Dessa har sedan överlämnats till arkitekten tillsammans med önskelistan. Arkitekten har också varit delaktig i val av läge.

Mark och placering

En intressant fundering är naturligtvis var ett sådant här hus ska ligga. Vår utgångspunkt är att det är ett hus för landsbygden och vi utgår från Lagnö Gård. Vi har tillsammans med arkitekten Gunilla Rombo tittat på marken och diskuterat olika platser. Vi har också diskuterat med stadsarkitekten i Trosa angående placering.

Det är mycket att ta hänsyn till, ljusförhållanden, utsikt, andra byggnader, tillfartsmöjligheter för att bara nämna några. Husets placering påverkar också dess funktion. Som på många andra gårdar på landsbygden finns här lador och ladugård. Vi har här också en lada ombyggd till förskola och vandrarhem.

En naturlig placering är i anslutning till dessa. Det underlättar också framtida samverkan med dessa verksamheter, Arkitektens ytstudieskiss förslag 1 utgår också från denna placering. Ett problem här är dock att marken är havsnära.

Efter att ha läst SMHI’s rapport om konsekvenser av den globala uppvärmningen insåg vi att det inte var en bra plats. I rapporten diskuteras en risk för höjning av havnivå upp till två meter till 2100 och med risk för översvämningar upp till fem meter.

Vi beställde en karta med höjdlinjer från lantmäteriet för att kunna bestämma plats. Där kunde vi se att den plats vi först sett ut till stor del ligger på mellan två och tre meters höjd över havet. Vi diskuterade länge och tittade på lägen innan vi kom överens om en ny möjlig plats. Här kommer huset till stor del på femmetersgränsen.

Denna nya plats gjorde att arkitekten gjorde en ny ytstudieskiss, förslag 2. Här tog hon också hänsyn till de diskussioner vi haft.

Ytstudieskiss 1 och 2

Tänk att se allt prat, alla visioner och önskningar på pappret! Som om det faktiskt var möjligt! Det gör mycket att se det konkret nerritat på ett papper. Arkitekten Gunilla Rombo presenterade skisserna som är gjorda för att se hur stor plats det tar och om det över huvud taget går att få ihop rummen som vi hoppas. Tillsammans med presentationen fick vi en förklaring om hur hon tänkt och varför saker var gjorda som de var.

I ytstudieskiss förslag 1 var huset placerat på en äng i anslutning till en lada på Lagnö Gård med hänsyn taget till andra byggnader, ljusförhållanden och vägar, se bilaga 3.

Det första är bottenvåningen. Det röda är lägenheter, det gula gemensamma ytor, det svagt färgade inglasade gemensamma ytor. Det andra är övervåningen. Det blå är gästrum.

I ytstudieskiss förslag 2 har huset nytt läge. Vi har flyttat det tänkta huset lite längre söder om själva gården. Huskroppen är nu placerad i det vi kallar sjöhagen. Detta på grund av den låga höjden över havet på förra platsen. Skisserna är anpassade efter den nya platsen och efter de diskussioner vi haft kring den förra skissen. De är anpassade efter solen, vägar, berg, grannfastigheter och utsikter.

Den vänstra, nedre delen är bostadsdelen. 7 lägenheter plus 7 lägenheter ovanpå. Den högra, övre delen är den gemensamma delen med entré högst upp, gästrum, verkstad och till höger kök, matsal och allrum.

I mitten är en glasad vinterträdgård med nock uppburen av stolpar i mitten. Genom den stora glasväggen har man utsikt mot viken och nordväst kommer kvällssolen in genom ett glasparti. Till bostäderna på övre våningen finns trappa och hiss. Se bilagan med beskrivningspunkter för tydligare beskrivning.

Arbetsgrupper

Ett annat råd vi fick av arkitekten var att dela upp oss i arbetsgrupper. Förslagsvis enligt detta:

A – organisation, förvaltning, skötsel
B – ekonomi, finansiering
C – material, ekologi, energi, konstruktion
D – utrustning, teknik, larm, it, styr- och reglerutrustning
E – verksamheter, samarbeten

Vi har påbörjat arbetet i grupperna, men det kommer nog att bli mer längre fram i processen. Än så länge har vi haft några träffar i varje grupp. Vi har utsett en sammankallande i varje grupp. Vi behöver dock bli fler för att arbetet ska fungera väl.

Vi slog ihop grupp A och E. Den gruppen har haft två träffar. Dessutom har gruppen tagit fram en värdegrund efter idogt epost-växlande. I övrigt har vi diskuterat organisation och verksamheter i huset. Ekonomi-gruppen har haft ett möte där de diskuterat möjligheter till finansiering. Det har också tagits fram ett kalkylblad för att underlätta beräkning av kostnader. Grupp D har haft ett möte där det diskuterats olika materialer och sådant som träkonstruktion, sedumtak, källare för maskinpark och luftintag, halmskivor som isolering.

Bilden visar en vägg gjord av
lerflis. Från Baskemölla Ekoby.

Föredrag

Lera, lin, halm, trä och tegel- naturmaterial i kombination med modern miljöteknik!

Söndagen den 11 september 2011 hade vi vårt första föredrag på Lagnö Studio. Erik Hedenstedt berättade och visade bilder från byggandet av Ekologiska Byggvaruhusets lågenergihus. Den mycket omskrivna och uppmärksammade villan är en ovanlig hybrid mellan energieffektivitet och hälsosamma naturmaterial. Husets solvärmeanläggning värmer tappvattnet stora delar av året och värmer en pool sommartid.

Den var mycket lärorikt och vi fick också många idéer till vårt fortsatta arbete.

Bygga och Bo som senior!

Tisdagen den 18 oktober 2011 hade vi arkitekterna Kerstin Kärnekull och Ingela Blomberg här . De berättade om sitt arbete med “Handbok för seniorer som vill bo tillsammans”. De har båda mycket god kännedom om de exempel på gemensamma boenden som finns runt om i landet. Kerstin berättade i tur och ordning om olika kollektivhus och bogemenskaper. Hon tog upp frågor som hur de var organiserade och vad som fungerat och inte. Vi diskuterar vad som är viktigt i ett gemensamt boende och hur man kan forma sitt boende! Ämnen som togs upp var gemensamma ytor, organisationsformer, finansiering, tjänster. En viktig punkt var också samarbetet och den sociala samvaron, som är grunden i bogemenskaper.

Mycket matnyttigt och också mycket att återkomma till. Vi fick också många tips på kontakter och olika sätt att gå vidare i projektet. De besitter mycket värdefull kunskap för alla som vill bygga och bo gemensamt.

Hur vill du bo? Välkommen på filmen “Att bygga något bättre”

Onsdagen den 16 november hade vi filmvisning på Lagnö Studio, en film, som heter ”Att bygga något bättre”. Den beskriver en studieresa, som gjordes 2008 av elever och lärare på en eko-bygg-linje. De besökte några ställen i Norge och några i södra Sverige. Mestadels handlar det om halmbals-byggen, men även en del annat. En timme lång är den och väldigt inspirerande och informativ.

Lerflishus med halmtak, Baskemölla Ekoby Stomme för halmbalshus, Ecotopia

Social banking – vad är det?

Ekobankens Kristoffer Lüthi berättar om bankens verksamheter, om social banking, om pengars kraft i samhället och hur vi kan använda dem så att samhället blir mera ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbart.

Ekobanken är, liksom JAK, en medlemsbank. Den är en etisk bank öppen för alla som vill vara med och främja människors möjlighet att ta fria initiativ. De berikar vårt samhälle i form av ett bredare utbud av bland annat vårdformer, pedagogiska metoder och konstnärliga uttryck. De ser pengar som ett socialt medium som ska underlätta människors samarbete. De har allmännytta och medlemsnytta som sin främsta drivkraft.

Ett mycket tänkvärt föredrag. Vi diskuterade olika finansieringsmöjligheter. Ekobanken stöder sedan tidigare flera ekobyar som Baskemölla och kooperativa äldreboenden som Solhem. De är positiva till tanken med ett sånt här boende som vi jobbar för.

Kooperativ hyresrätt – Kan det vara något för dig och mig och oss?

Coompanion är en organisation med pengar från Tillväxtverket för att stödja kooperativ utveckling på landsbygden. Söndag 6 maj var Regina Westas och Anders Johansson från Coompanion här och berättade om kooperativ hyresrätt och möjligheterna med den kooperativa boendeformen för boende och verksamheter.

Kooperativ hyresrätt kan beskrivas som en mellanform mellan vanlig hyresrätt och bostadsrätt. Boendeformen är tänkt att ge förutsättningar för en bättre boendemiljö med större inslag av boendedemokrati och självförvaltning än vanlig hyresrätt. Den ger goda möjligheter att anpassa boendet till hyresgästernas särskilda önskemål. Den kooperativa hyresrätten är sedan 2002 en lagstadgad boendeform i Sverige

Eftersom vi vill bygga ett boende som inte går att spekulera i och där det ska vara rimliga kostnader så är denna form det som verkar vara det enda rätta för oss. Vi kan själva påverka förhållandet mellan insats och hyra. Föreningen kan själv välja in nya hyresgäster när det blir lediga lägenheter.

Bygggemenskaper – Seminarium hos Brf Understenshöjden Sthlm 14 april 2012

Vi var inbjudna till en seminarium om byggemenskaper, en organisationsform för folk som vill bygga gemensamt, något som är vanligt i tex Tyskland.

Deltog gjorde Anders Lidstrand och Per Carleson, från Lagnö Seniorboende.
Nils Söderlund, boende på Understenshöjden berättade om bostadsrätten Understenshöjdens tillblivelse. Om vad som gått bra och vad som gått mindre bra. HSB Sthlm tog sig an projektet och Platzer Bygg AB blev byggföretaget som uppförde samtliga hus. Det positiva med Platzer, var att det gick lätt att få reducerat. pris på sin lägenhet för egenarbete. Den största missen var att det lokala reningsverket ej fungerade, så lösningen blev att bli inkopplad på Sthlm:s avlopp.

Nils S. visade sen oss sin egen lägenhet och vilka material och teknik som använts.

De inbjudna tyska arkitekterna, organiserade i den Tyska Bygggemenskapen, visade ritningar på ett större bostadshus som de uppför i Berlin. De som är tänkta hyresgäster i detta hus representerar ett tvärsnitt av människors situation i Tyskland, handikappade, ensamstående, pensionärer,mm Allt är byggt med sunda materiel och hållbara lösningar.

Per redogjorde för vårt projekt och var vi befann oss i processen. De övriga, som för övrigt nästan alla var arkitekter, redogjorde för olika projekt som alla handlade om hållbar utveckling.

Mer att läsa finns på: www.byggemenskaper.se

I april hölls ett seminarium om byggemenskaper i Malmö. Därifrån finns filmat och upplagt på deras hemsida. Bland annat ett 40-minuters avsnitt om olika byggprojekt där olika initiativ tagits kring att bygga gemensamt.

Dunderbacken

Föreningen Kollektivhus NU ordnade ett seminarium angående kooperativ hyresrätt och organisationsformer. Det hölls på kollektivhuset Dunderbacken i Stockholm. Vi fick också en presentation av huset och rundvandring där. Med på seminariet var folk från olika kollektivhus runt om Stockholm. Det presenterades olika bogemenskaper och olika ägandeformer. För och nackdelar med dessa diskuterades. Flera exempel på ombildningar till bostadsrätt visade på att det är svårt med sammanhållningen och de gemensamma aktiviteterna i de formerna. Att man inte kan avgöra i gruppen vilka som ska flytta in, blir ett problem på många ställen.

Detta var vårt första möte med Kollektivhus NU och vi var imponerade av hur många kollektivhus det faktiskt finns. Övervägande dock i storstäderna.

Studiebesök

Vi har gjort studiebesök som är intressanta för oss ur olika aspekter. Vi har besökt platser där den sociala gemenskapen är viktig. Vi har tittat på platser som är viktiga ur ett hållbart perspektiv. Vi har tittat också på arkitektur och hur boendet är organiserat och finansierat.

Kullen Egen El

Egen El har en hel kulle i Katrineholm där de provar nya vindsnurror och nya solels-grejer. Vi var där på ett ”öppet hus” och lärde oss mycket och provade också på att cykla på elcyklar.


Bovieran

Bovieran är ny bostadsform som växer upp på olika ställen i Sverige. Det första huset öppnades i Partille, nu finns det också i Örebro och Nyköping. Fler hus är på gång. Artiklar i Sörmlands Nyheter om bygget i Nyköping var det som startade upp våra egna funderingar. Bovieran är ett stort hus, men kanske kan man omvandla tanken till ett landsbygdskoncept.

Bovieran är ett trevåningshus byggt som en hästsko, med loftgångar på insidan och balkonger på utsidan. Över hela innergården är ett stort glastak med ca 18-20 grader året runt. Det finns också en gemensam lokal man kan använda för fester. Huset är näst intill ett passivhus och använder sig av den varma luften för uppvärmningen. På Bovieran i Örebro som vi besökte hade man använt sig av fjärrvärmen endast under fem dagar under vintern.

Bovieran byggs av ett företag och säljs som bostadsrätter. När det är nybyggt är det upphandlat skötsel av hus och trädgård för två år framåt, sedan tar bostadsrättsföreningen över besluten kring skötsel.

Luftintag för förvärmd luft, Växhuset Vandrarhem, Växhuset. Sol- och veddrivet med
mulltoalett.

Växhuset – Ekocentrum, Söderhamn

Söndagen den 19 juni 2011 åkte 6 personer upp till Växhuset. Växhusets Ekocentrum är ett ekologiskt demonstrations- och utvecklingsprojekt med café och kursgård. Här finns också ett vandrarhem.
Vi fick föredrag och rundvisning av Ralf Palmpers, ägare och initiativtagare till Växhuset.
I själva huset finns växthus, café, konferenslokal och butik. Huset är byggt med många hållbara lösningar. Här finns bland annat en vattentank på 14 kubik för lagring av värmen från växthuset. I växthuset används led-lysdioder. Solvärme används till ventilation för inluft.

I själva växthusdelen odlades blanda annat tomater och gurka till frukostserveringen, men här fanns även ett aprikosträd. Väggen bakom växterna är av tegel för att bevara värmen.

Luften som värmdes upp i växthusdelen cirkulerade i hela huset. Under den kalla årstiden togs värmen från ackumulator-tanken som eldades med ved.

Taket var byggt av dubbla skivor växthusplast, vilket fungerar bättre än isolerglas. Hela Växhuset värmdes endast med sol och ved. Att ha ett växthus mot själva huset gör att man får in bra luft i huset. Resten av huset är isolerat med ekofiber och med linskivor.

I huset finns också speciell sorts snålspolande toalett med pedal, egentligen en fartygstoalett.

Färdknäppen – ett kollektivhus för livets andra hälft

En grupp på 8 personer från projektgruppen för bildandet av Lagnö Gårds Seniorboende besöker den 31 maj 2011 Kollektivhuset Färdknäppen på Södermalm i Stockholm.

Vi blir mottagna av informationsansvarig Monica William-Olsson och hon visar oss runt i det stora husets alla 7 våningar, inklusive källarlokalerna.

Monica som är en av initiativtagarna och en av de drivande krafterna i bildandet av ”Färdknäppen” gav oss en utförlig beskrivning av alla turer med kommun och byggherre, regelbildande, ekonomi, uppdelning av lägenheterna, gemensamma projekt mm Detta fick oss att förstå vikten av att aldrig ge upp samt att ha förståelse för att det kan ta tid även för oss som är en mycket mindre skara, att kunna få vårt projekt att ”komma i hamn”.

Monica visade oss köket, rutinerna för matlagning och inköp samt kostnaderna för äta, en inte minst viktig detalj.

Vi fick oss många glada skratt från alla berättelser från tiden då idén till bildandet av ”Färdknäppen” fram till idag och vi är tacksamma för den vänlighet som mötte oss och den tålmodighet med alla frågor som Monica visade. Ett gott föredöme!

Gemensamt kök
Färdknäppen

Elfvinggården – Lyckov. 9 Bromma (Alviks Strand)

Vi som besökte kollektivhuset Elfvinggården på deras öppet-hus dag 2 oktober 2011, var 3 personer från projektgruppen Lagnö Gårds seniorboende.

Vi visas runt i byggnaderna som bestod av 9 hus/flyglar och ca 450 bostäder. Husen består endast av 1:or och 2:or som alla är fullt utrustade med litet kök och badrum.

Husen är mycket speciellt byggda såväl exteriört som interiört. Ingen lägenhet har insyn och alla lägenheter har stora fönster åt någon av gårdarna. Inga egna balkonger finns utan varje hus har en gemensam större balkong. Alla lägenheter går att nå utan att man behöver gå ut. Det är ljust och öppet, högt i tak och i alla korridorer och gemensamma utrymmen finns stora fönster som går från golv till tak. Stort vackert allrum byggt i en ”kantad”, veckad form med plats för flera olika små sittplatser och matsal med tillhörande storkök finns på översta våningen.

Flera olika intressegrupper finns som man kan engagera sig i om man vill. Allt gemensamt är helt frivilligt!

Husens historia berättades av Karin Evers som bott många år på Elfvinggården. Husen ritades av arkitekterna Sven Backström och Leif Reinius (som också ritade stjärnhusen i Gröndal) och byggdes under -30 talet, allt i en fantastisk ”funkisstil”! Öppet, luftigt, ljust och högt i tak! Det kändes att husen var byggda med en tanke om gemenskap och trivsel för de som skulle komma att bo där. Det var inflyttningsklart 1/10 1940!

Elfvinggården byggdes och kom till genom systrarna Elfvings starka sociala engagemang för att ge fattiga och ogifta flickor möjligheter till eget boende. Den drevs och drivs ännu idag av en stiftelse och är fortfarande bara öppen för kvinnor utan barn. För att få bo här får man ställa sig i kö genom att kontakta Lydia Kasimets i intresseföreningen, men man kan även komma in via Bostadsförmedlingen om man uppfyller villkoren, i.e. har en ålder mellan 35 och 70 och är kvinna (med viss bildning) och utan barn!

Gården ligger naturskönt och nästan ”lantligt” och har väldigt nära till ”innerstan” vilket gör den attraktiv och begärlig men möjlig endast för den som är av rätt kön och som i övrigt kan passa in i ”bogemenskapen” och de olika intressegrupper som finns där.

Växthus på alla lägenheter, Solbyn Vilan förberedd på Ur-och Skur-förskolan, Solbyn

Ekobyn Solbyn

Solbyn ligger i Dalby utanför Lund och ägs som en bostadsrättsförening. Här finns 50 lägenheter med ca 150 boende. Åke som visade oss runt har bott där sedan starten. Husområdet skapades efter många diskussioner om att bygga en ekoby. Husen är byggda som fristående hus, alla med eget växthus. I området finns också en föräldrakooperativ ur och skur-förskola i vars hus det också finns områdets ”café”, möteslokal. Under kvällar och helger kan den lokalen utökas med ett större rum på förskolan. I cafét finns ett litet kök, möjligheter att visa film mot en vägg, fällbara stolar, fällbara bord, skåp med matvaror, en mycket genomtänkt och flexibel lokal.

Man arbetar mycket i olika grupper, inköpsgrupp, odlingsgrupp, bilpoolsgrupp mm. I området finns också mycket odlingar, komposter, jordkällare, höns.

Trots sitt namn har inte så många hus solfångare. Husen drivs med direktverkande el men har värmeväxlare i fläktsystemet. Från början installerade man mulltoa i alla hus, men nu har de större lägenheterna en mulltoa och en wc och de mindre en wc.

Föreningen startade sitt arbete genom att bilda en ideell förening.

Ekobyn Smeden

Smeden är en ekoby utanför Jönköping byggd 1988. Området byggdes som bostadsrättsförening, men husen är nu friköpta med en samfällighet för mark och bystuga. Arbetet startade genom att bilda en ekobyförening med målsättning att vara klara inom tre år. Man gjorde en enkät bland de intresserade och utifrån det tog man fram en kravspecifikation. Husen är byggda i trä med ekofiber, färdiga block. Husen är byggda med tjocka väggar, treglasfönster och passiv solinstrålning. Men hur stor energiåtgången är beror framför allt på hur man lever visar jämförelser.

I husen finns en ackumulatortank där vattnet förvärms av solvärmen. Man har också en vattenmantlad kakelugn i husen, Kronspis. Mot köket finns ett växthus/glasdel med vikdörrar som är möjliga att dra ifrån. Trevliga och praktiska lösningar.

Man har också sopsortering med 10 fraktioner som hämtas och maskkomposter i husen. I området har man en gemensam bystuga som en jourgrupp har hand om.

Vattenmantlad kakelugn, Smeden Kök med vikväggar mot växthusdel, Smeden

Baskemölla Ekoby

Baskemölla Ekoby är en ekonomisk förening med 29 enheter som arrenderar sin mark. Här är stor bredd i hustyper och standarder, från enkel standard med mycket eko till stora hus, en del med inte så mycket eko-tänk, andra med mer. Det var väldigt intressant att gå runt och titta på alla olika hus och byggsätt.

Ninni som visade runt berättade också om sin permakulturodling. De har byggt sitt hus själva. Husets första del är byggt som ett halmbalshus. Detta har visat sig mindre bra då huset ligger i ett blåsigt läge. Därför är den andra delen byggt med lerflis, ett byggsätt som på ett bättre sätt står emot vinden. Vi såg också ett stort hus under uppförande byggt med den tekniken. Där skulle det läggas på ett ytlager, vilket var ännu inte klart. Det går att putsa eller sätta trä utanpå tex.

Baskemölla saknar gemensam lokal och kök, vilket gör att det inte finns någon sammanhållande plats på området. Vikten av att ha ett gemensamt kök och lokal är något som återkommer på många av de ställen vi besökt. ”Köket är husets hjärta” och viktigt för sammanhållningen. Detta är också något vi känner igen från vårt eget boende där vi tidigare haft det, men saknar det numera.

Dunderbacken

En ny bogemenskap för 40-plussare i Hägersten, Stockholm. Huset är byggt och ägs av Familjehem och blockhyrs av den kooperativa hyresrättsföreningen Dunderbacken. Inflyttning skedde under 2010. Man har här gemensam kök och matsal, verkstad, trädgård och en del andra utrymmen. Det finns också en gästlägenhet. Boendet bygger på självförvaltning och arbetet är uppdelat på olika grupper som sköter olika saker.

Vigs ängar

Vigs Ängar är ett äldreboende i Köpingebro utanför Ystad, som drivs på entreprenad av Äldreboendet Vigs Ängar AB på uppdrag av Ystads Kommun. Anläggningen ägs av kommunen som också har anvisningsrätt till samtliga bostäder. De boende har kontrakt på sina lägenheter som de möblerar med egna möbler.

Inriktning och arkitektur är antroposofisk och det är värdegrunden som är metoden för vården. Arkitekt Lillemor Husberg har ritat huset och är också den som driver entreprenaden. Huset var först tänkt att drivas som en stiftelse, men då kommunen gick in under byggprocessen.

Vigs Ängar har en härlig utsikt över Nybroåns dalgång, fina möjligheter till promenader och är helt
handikappanpassat. De 32 bostäderna ligger som små radhus och vetter ut mot naturen. De är grupperade kring två stora gårdar och knyts ihop av en inbyggd inre vandring så att man kan nå övriga delar inomhus.

De mer officiella lokalerna är placerade runt en mindre gård och innehåller huvudentrén, receptionen, Monicasalen, Ängscaféet samt Vigabadet. Den inre vandringen ger spännande
utblickar, trevliga sittplatser, trygghet för de boende och underlättar samtidigt kommunikationer. Spännande upplevelse av rummet förstärks genom omsorgsfullt utvalda färger och variation i form och volym under vandringen.

Positivt besök i ett vackert hus.

Ecotopia

Lagnö Seniorboende gör ett studiebesök hos Roland och Karin på deras gård i Skåne den 19 april 2012. På eget initiativ har de byggt och planerat för sin vision som de kallar Ecotopia.

Gården de köpt är på 7 hektar och de flyttade dit år 2006. Under 5 år har de projekterat, planerat och kartlagt marken utifrån tanken om att forma en permakultur. De har undersökt vatten, växter, jordmån, ljusförhållanden; alla förutsättningar som marken har att erbjuda. Detta har de haft att utgå ifrån när de skulle skapa sin vision, Ecotopia, en mötesplats där de arbetar för att bidra till en hållbar utveckling, en ”framtidsverkstad”!

Vänster:
Massugn, Ecotopia.
Bygge pågår.

Höger:
Del av teknikdel, Ecotopia

De bygger nu 6 stugor som alla är olika, helt ekologiska och som får verka som en inspirationskälla för andra att kunna ta ”egen makt”, för implementära , hållbara syften och dessa kan också presentera hållbara lösningar som är helt självhushållande.

Karin och Roland har bägge bott i Österrike/Alpmunster i många år, där de haft odlingar på 600kvm och levt helt självförsörjande på marken med gödsel från djuren liksom ägg, ull m.m. Bägge är uppväxta på bondgårdar i Skåne.

Ecotopia ska fungera som en ”permakulturdesign”. Man har kollat alla flöden innan man placerar husen och funnit att alla typer av jord finns på gården. Husen står vid kanten av en rullstensås, ren morän, där finns mycket skiffersten. Av de egna stora stenarna har man format husgrund, vägar, gården, parkeringen, ”kryddspiralen” m.m. Dessa stenar har varit det mest använda materialet.

Man har en undervisningslokal för 24 personer, stugor, möteslokal och en serviceenhet- kretsloppsanpassat.

Detta ska fungera som en inspirationskälla på ”gräsrotsnivå”. Man har gjort en gränsdragning: man tar emot för konferens, men ställer krav, tex byt till recycling- kasse, vilket schampo/vilken tandkräm tar jag med, allt för att man ska tänka efter!
Man köper in ved/pellets, Viss el från vindkraftverk, men enligt deras erfarenhet är turerna kring vindkraft en smutsig affär!

Den 4-5-6 maj har man en föreläsning om Halmbalshus. 30 pers. är anmälda vilket betyder att det är fullt! 11 maj har man öppningsdag med lerbyggekurs och permakulturkurs som är avgiftsbelagda.

I undervisningssalen har man byggt upp en välvd lermur vid ingången. För att komma in i salen måste du gå runt lermuren- till höger eller vänster- du måste välja, kan inte gå rakt fram, måste tänka efter! Lermuren skyddar också talaren och fungerar akustiskt bra! Den är dessutom bra för energiflödena (Feng Shui).
Byggteknik
Material: lera, ull, returpapperfiber, hampa, vassmattor (Litauen), skumglas – Hasopor (Sverige), lin och jord. De har tagit mycket material från Österrike eftersom de har mycket kontakter därifrån och att dessutom tex hampa är 4 ggr dyrare i Sverige. -340 isolering i vägg. Man kommer att försälja dessa material / förmedla de bästa produkterna.
(På nätet kan man läsa om en mässa i Österrike, Wels, ”Energiemesse.at”. Denna går i tre dagar i februari. Om man vill gå på den, bör det planeras innan och en person med bra kunskaper i tyska ska följa med!)
Husen har golvvärme och väggvärme; slingor i lerväggarna vilket är sundare än golvvärme! Värmen blåses in vid golvet, stiger upp mot taket, en fläkt tar med den varma luften till en värmeväxlare och på det viset återvinner man 82% av den varma luften.

En jordvärmepanna finns ; värmen kan regleras rum för rum. 1,8 värde isolerglas (svenskt i Tomelilla)
Arbetare: Man har anställt österrikiska arbetare för att de har kompetensen som krävs. (I Österrike måste bönder och företag ha utbildning och entreprenörskurs innan de startar). Man har också polska och litauiska arbetare (obs inga svartjobb!). Man har hjälpt dem starta egna företag här i Sverige. Rent praktiskt och även etiskt, betalar man för redovisning o ger dem referenser för nya jobb.

Man började bygga Ecotopia i april 2011, efter att ha planerat i 5 år.
Här har de eget vatten via en elva meter djup brunn. De gör allt själva, men har en konsult kring vatten och avlopp/kretslopp. De har myndighetskunskap!

En byggnadsingenjör har hjälpt dem med beräkningar men resten har fått värka fram.

Clinton, junior architector, från Johannesburg, kom till dem för att han ville lära sig ”substainable living”, och så visade det sig att han var väldigt bra på att rita(CAD) och att bygga modeller, som man nu kan visa upp i undervisningen!

Understenshöjden

Understenshöjden är en ekoby i Björkhagen utanför Stockholm. Arbetet med att bygga den finns dokumenterat i boken Living Dreams. Arbetet startade med en intresseförening för ekologiskt byggande i Björkhagen. Efter lång planering byggdes området av HSB.

Här finns 44 hushåll och ägandeformen är bostadsrätt. Man har också byggt ett gemensamt hus med kök och samlingsrum. I området finns också en förskola. Husen är byggda för att smälta in i miljön och göra så lite åverkan som möjligt.

Uppvärmningen sker dels genom en solfångare och dels via en värmecentral som eldas med pellets. Husen har element med vattenburen värme. Från början hade man en egen avloppsanläggning, men idag är man ansluten till det kommunala va-nätet. Detta har vi sett på andra ställen också.

Slutsatser

Vi har haft mycket givande föredrag, studiebesök och diskussioner och vi har lärt oss otroligt mycket. Vi trodde nog att vi skulle ha hunnit längre på vissa områden, men allt har sin tid.

Vi har också under projektets gång fått många värdefulla kontakter inför det fortsatta arbetet.

Vi har knutit många kontakter både inom och utom kommunen. Dels med människor i området som är intresserade av ett hållbart seniorboende i Trosatrakten, men också med kommunala instanser.

Vi har också fått kontakt med andra nätverk som håller på med liknande saker.

Vi har själva fått och även spridit funderingar, tankar, information om hur man kan och vill bo när man blir äldre. Vi har även lärt oss en del under projektets gång som påverkar vårt dagliga liv.

Det har skapats en hel del nya kontakter som vi kommer ha nytta av i det fortsatta arbetet.

Det positiva gensvaret hos alla vi mött har varit större än förväntat. I stort sett alla är mycket intresserade. Det gäller både folk i närområdet och andra grupper som håller på med projekt av liknande slag. Det är en angelägen fråga hur vi ska bo som äldre.

Att se hur mycket som faktiskt är på gång i landet kring dessa frågor och vilket stort intresse det finns var också oväntat.

Arbetet med husprogrammet har också varit oerhört stimulerande för alla inblandade. Fantastiskt att efter alla föredrag, studiebesök och diskussioner faktiskt se en skiss på ett hus – så här kan det se ut!

Vi har fått väldigt många bra kontakter i de olika nätverken som tex Kollektivhus NU och Norrlandets kooperativa hyresrättsförening, men även i olika företag och organisationer som Ekobanken och Coompanion. Det har också uppstått många nya privata kontakter med intresse i de här frågorna.

Vad händer sen?

Vi har i det här läget underlag för att starta en Kooperativ hyresrättsförening som kan arrendera mark på Lagnö Gård och ansöka om en detaljplaneändring för att bygga ett flerbostadshus och sedan arbeta vidare på projekteringen.

Under förutsättning att tillräckligt många är intresserade av att fortsätta kommer vi inleda detta arbete under hösten 2012. Vi kommer också att fördjupa kontakterna med bland annat Kollektivhus NU, Byggemenskaper och Norrlandets kooperativa hyresrättsförening.

Användbara nätverk/kontakter

Kollektivhus NU
Byggemenskaper
Kooperativa Hyresrättsföreningen Norrlandet
Coompanion
Ekobanken

Länkar/Lästips/Film

Litteratur

Här är lite blandade tips på läsning:

Berg, P.G:
Living Dreams; om ekobyggande – en hållbar livsstil, Scapa Förlag, 2002

Bokalders, Varis och Block, Maria:
Byggekologi; kunskaper för ett hållbart byggande, Svensk Byggtjänst, 2009

Boverket:
Bygga och bo i kooperativ hyresrätt; en handbok för tillskapandet av nya bostäder och kooperativa hyresrättsföreningar, Boverket, 2005

Grip, Elsa och Sillén Ingrid:
Gemenskap och samarbete: att bygga upp och bo i kollektivhus, SABO, 2007

Herlitz, Ulla:
Handbok i lokal finansiering, Hela Sverige ska leva, 2011
Finns för nedladdning på http://www.helasverige.se

Husberg, Lillemor och Ovesen, Lisa:
Gammal och fri – om Vigs ängar, Ängsblomman, 2007

Kloka hem
tidskrift, ekologiskt inredningsmagasin,

Kärnekull, Kerstin:
Bygga för seniorer, Svenskt byggtjänst 2011

Schmitz-Günther, Thomas:
Ekologiskt byggande och boende, Könemann, 2000

Wallner, Stefan:
Stigfinnare; innovativt byggande för en hållbar utveckling, Chalmers, 2005

Vestbro, Dick Urban:
Living together – Cohousing Ideas and Realities Around the World, Stockholm, 2010

Länkar

På nätet finns mycket spännande att läsa om både hållbart byggande, äldreboende och kollektivt boende. Se även vår hemsida.

Asmussens Arkitektgrupp AB http://www.asmussens.se/
Baskemölla Ekoby http://www.appelkusten.se/orter/ekobyn-i-baskemolla/#.UArPLfUgIjp
Boföreningen Framtiden – boendegemenskap i kollektivhusets form http://www.boframtiden.se/
Bogemenskapen Dunderbacken http://www.dunderbacken.se/
Bovieran – seniorboende med vinterträdgård http://bovieran.se.loopiadns.com/
Byggemenskaper http://www.byggemenskap.se/
Coompanion – Kooperativ Utveckling http://www.coompanion.se/
Earthship Biotecture, om jordskepp mm http://earthship.com/
Ecotopia http://www.ecotopia.se/
Elfvinggården, Stockholm http://www.elfvinggarden.se/
Ekobanken http://www.ekobanken.se/
Ekobyn Smeden i Jönköping http://www.ekobyn.se/
Ekologiska Byggvaruhuset http://www.ekologiskabyggvaruhuset.se/
Färdknäppen, ett kollektivhus för andra halvan av livet! http://www.fardknappen.se
Hela Sverige ska leva – medlemsorganisation för lokala utvecklingsgrupper på landsbygden http://www.helasverige.se
Hela Sverige ska leva – inspirationsskriftserie – att ladda ner och skriva ut http://www.helasverige.se/kansli/informationsmaterial/skriftserien/
JAK medlemsbank http://www.jak.se/
Kollektivhus och ekobyar i Sverige http://hem.fyristorg.com
Kollektivhus NU http://www.kollektivhus.nu/
Kullen Katrineholm http://egenel.etc.se/nyhet/oj-vilken-h%C3%A4rlig-kulleninvigning
Lagnö Barn – föräldrakooperativ förskola http://www.lagnobarn.se
Lagnö Seniorboende på Facebook http://www.facebook.com/pages/Lagn%C3%B6-Seniorboende/215709241787385?ref=hl
Lagnö Studio – STF vandrarhem Trosa http://www.studiolagno.se
Leader Kustlinjen http://www.leaderkustlinjen.se/
Norrlandets Kooperativa Hyresrättsrättsförening http://www.norrlandet.se/index.php?forenings=10
Omställning Sverige http://transitionsweden.ning.com/
Passivhuscentrum http://www.passivhuscentrum.se/
Solbyn, Ekologisk bostadsrättsförening http://www.solbyn.org/
Vigs ängar http://www.vigsangar.se/
Växhuset, Söderhamn http://www.vaxhuset.se/

Filmer

Passion Vision Kooperation – en film om den sociala ekonomin i Stockholms län av Coompanion Stockholmhttp://www.coompanion.se/stockholm/film081205/

Hur vill du bo? – en entimmes film om vårt projekt kring Lagnö Seniorboende. https://lagnogard.wordpress.com/video/ Kontakta oss om du är intresserad.

Fika i Växhuset, Söderhamn

Hur vill du bo?

Lagnö Seniorboende – ett projekt för att bygga ett småskaligt seniorboende baserat på gemenskap, delaktighet och hållbarhet.

Brf Lagnö Gård

Lagnö Gård

619 92 Trosa

2010-7563

Med stöd av Leader Kustlinjen

2011 – 2012

Innehåll:

– Vision

– Lagnö Gård

kontaktuppgifter

– Projekt

bakgrund & deltagare

uppläggning

ekonomi

måluppfyllelse & kommentarer

redovisning

– Husprogram

önskelista

rumsfunktionsprogram

mark och placering

ytstudieskiss 1och 2

arbetsgrupper

– Föredrag

– Studiebesök

– Slutsatser

– Vad händer sen?

– Användbara nätverk/kontakter

– Länkar/Lästips/Film

Bilagor, (i separat dokument för att underlätta vid utskrift).

– Bilaga 1 Projektansökan till Leader

– Bilaga 2 Rumsfunktionsprogram

– Bilaga 3 Ytstudieskiss

– Bilaga 4 Värdegrund

– Bilaga 5 Kalkylblad

– Bilaga 6 Höjdkurvekarta

Vision

Vi vill ta fram ett koncept för att bygga ett småskaligt seniorboende byggt på gemenskap, delaktighet och miljömedvetenhet.

Anledning till att detta uppkommit är att vi nu bor på Lagnö Gård utanför Trosa. Just nu är vi tolv vuxna som bor här, antalet har varierat under åren. Gården köptes 1981 och ägdes då ihop av alla som bodde här. Idag är organisationsformen en bostadsrättsförening. Vi har under åren byggt till hus, byggt nya hus, byggt en efterarbetsstudio för film, Studio Lagnö, numera även vandrarhem och startat en föräldrakooperativ förskola, Lagnö Barn som fortfarande finns på gården.

Vi har under åren haft olika slags gemenskaper. Under många år åt vi middag varje kväll tillsammans.

Det blev en paus i detta när barnen ville ha mer tid med sina föräldrar. Nu har snart alla barn flyttat hemifrån och det kanske blir dags snart igen att ta upp de gemensamma middagarna. Utöver det sköter vi om gården tillsammans, mark, stall, lador och djur. Vi har får på gården för att hålla marken öppen. Dessa är gemensamma. Utöver detta har vi höns och hästar som sköts av olika personer.

Vi tänker oss att vi gärna vill bo kvar på Lagnö Gård när vi blir äldre. Vi börjar nu närma oss pensionsåldern. De flesta av oss bor i hus som är anpassade för familj och barn. Många av husen är gamla och behöver mycket skötsel. Alla hus har trappor. Inga hus att bli gammal i.

Vi tänker oss också att vi gärna har nära till grannen för att gå in och ta en kopp kaffe, få sällskap på kvällen eller på en promenad. Ingen av oss vill bli gammal och ensam. Vi vill bli gamla med sällskap för att vi mår bättre så. Vi tänker oss många middagar med sällskap utan att behöva åka iväg någonstans.

Vi tänker oss att det blir billigare att ha en del saker tillsammans. Kanske gästrum, matsal, café, bilpool eller elbil, vinterträdgård, förråd, bibliotek, spa.

Vi tänker oss att det här boendet skapar arbetstillfällen åt andra, som trädgårdsmästare, städning, matlagning chaufför, fotvård, massage, friskvård etc. Genom att vi samordnar våra behov kan vi få ekonomisk möjlighet att utnyttja dessa tjänster.

Vi tänker oss att om vi bygger plats för oss i ett lämpligt hus så blir det plats för yngre människor, kanske våra barn i våra hus.

Vi tänker oss att om vi vill att våra barn ska kunna leva vidare på vår jord måste vi ta fram boenden som är rädda om miljön, både i byggprocessen och i boendet.

Vi tänker oss ett hus med kanske 10-12 lägenheter, två-tre rum och kök, stor trädgård, gärna både inne och ute, anpassat för att byggas på landsbygden. Vi tänker oss ett hus som vi äger och förvaltar tex kooperativt eller på annat sätt gemensamt. Vi tänker oss ett hus för boende, inte för att tjäna pengar på.

Vi tänker oss just nu att bygga det här huset på Lagnö Gårds mark, men vi tror att det finns ett stort intresse bland dem som närmar sig pensionsåldern att hitta ett boende med livskvalité. Vi tänker oss därför att vårt underlag kommer att intressera och gå att använda för många grupper av människor och på många platser.

Vi tänker oss ta hjälp av, diskutera med och samarbeta med bl.a Ekologiska byggvaruhuset, Egen El, Asmussens arkitektgrupp, Underhöjdens ekoby, Hågaby, Trosa kommun, Lagnövikens samfällighetsförening, Föräldrakooperativet Lagnö Barn, Föreningen Ypsilon, Coompanion Sörmland, Studio Lagnö AB, Seniorum Tystberga, Bovieran, elever på KTH/Arkitekthögskolan, m.fl

Lagnö Gård

Lagnö Gård är beläget på en av Sveriges vackraste platser i Sörmland. Nära havet, nära skogen, nära åkrar och ängar, nära by och stad. Antalet som bor här varierar från år till år, just nu mellan 12 och 15 personer. Lagnö Gård i sin nuvarande form firade 2011 – 30 år. Då köptes gården för att skapa ett kollektivt boende med arbetsplatser och dagis.

Här har under åren ett tjugotal barn vuxit upp och en del människor kommit och gått, medan andra är kvar från starten. Här finns nu 7 boningshus, två lador, ett vandrarhem med filmverksamhet, Studio Lagnö och en föräldrakooperativ förskola, Lagnö Barn och en utbildningsverksamhet, Lagnö odlingar. Här finns också hästar, får, höns, hundar och katter. Här finns också ett stort antal människor som tycker det är viktigt med gemenskap, miljö, djur och natur, kultur, samhälle och politik, livets alla möjligheter och hur vi lever det.

Lagnö Gård ägs sedan en tid tillbaka som en bostadsrättsförening.

Kontaktuppgifter:

Hemsida: http://www.lagnögård.se

Epost: lagnogard@telia.com

Projekt: Tin Carleson 0156-22370 tin.carleson@telia.com

Per Carleson 0156-22370 per@studiolagno.se

Ordförande BRF: Sten Lennblad 0156-223 71 sten.lennblad@folkbildning.net

Vice ordförande, BRF: Jan Lundgren 0156-674411 janne.arvid@hotmail.com

Övriga verksamheter på Lagnö Gård:

Studio Lagnö AB, Filmverksamhet och vandrarhem:

Per Carleson, 0156-224 70 www.studiolagno.se

Lagnö Barn, Föräldrakooperativ förskola:

Gunborg Thörnfeldt, www.lagnobarn.se 0156-223 66

Lagnö Odlingar, Utbildning för ungdomar
Sten Lennblad, 070-0929906 http://lagnoodlingartrosa.com/

Postadress: Lagnö Gård, 619 92 Trosa

Projekt

Bakgrund & deltagare

Detta projekt har drivits av en grupp inom bostadsrättsföreningen Lagnö Gård. Vi har bott här sedan 1981 då gården inköptes. Vi startade då en föräldrakooperativ förskola och byggde arbetsplatser. Under den här tiden skämtade vi om att när det var dags skulle vi göra om förskolan till äldreboende.

Nu är de barnen utflugna och pensionsåldern närmar sig. Barn har det däremot kommit till nya på vår förskola så den är i full gång. Men något slags bekvämt boende där vi också kan umgås och äta tillsammans finns det fortfarande en dröm om.

Vi som tagit initiativ till det här projektet bor på Lagnö Gård eller har bott här tidigare. Under vägen har vi också tagit in intresserade som kommit till. En del har läst om projektet i tidningen, varit på något av våra föredrag eller hört av vänner att något är på gång. En del har också hittat vår hemsida och några sett det på Kollektivhus NU’s nyhetsbrev.

Uppläggning

Hela den här förstudien har till stor del bestått av att undersöka, ta reda på och diskutera. Vi har köpt in och läst en del litteratur, sett filmer, ordnat föredrag och varit på studiebesök. Vi har tittat på hur andra har gjort när det gäller äldreboenden, kollektivhus och ekobyggen. Vi har diskuterat vad det är som vi vill ha, vad som är gemensamt för oss som varit aktiva i projektet. En del faktiska ramar sätts av att vi tänkt oss bygga på Lagnö Gård, som till exempel plats, storlek, ägandeformer. Mycket av diskussionerna har skett i samband med föredrag eller studiebesök. Men vi har också haft rena arbetsmöten. Vi har också haft stor hjälp av vår arkitekt i uppläggningen, mer om det under husprogram.

De föredrag vi haft har varit öppna för allmänheten och har annonserats ut. Inför studiebesöken har det gått ut inbjudan till alla som varit aktiva i projektet.

Kontakt har hållits genom möten, epostlista, hemsida och facebooksida.

Ekonomi

Projektet har finansierats av Leader Kustlinjen, Studio Lagnö AB med idella insatser och våra egna ideella insatser. Pengarna har använts framför allt till studiebesök, föredrag, litteratur och arkitekt.

Faktisk finansiering:

Projektstöd 70 000:-

LAG off. finansiering 30 000:-

Resurser:

Ideellt arbete 76 000:-

Övr privat ideell finansiering

Studio Lagnö AB 24 000:-

Måluppfyllelse & kommentarer

Vi har genomfört studiebesök på intressanta boenden och byggnader, både för projektgrupp och andra intresserade.

Vi har genomfört inspirationsmöte/visionsmöte som igångsättare.

Vi har genomfört föredrag inom relevanta ämnen.

Vi har tagit fram enkla filmer och foton för hemsida och en skriftlig rapport för andra intresserade.

Vi har gjort en entimmes film som dokumentation.

Vi har tagit fram en ytstudieskiss med hjälp av arkitekt.

Vi har tagit fram en enkel kalkyl. Men vi har inte underlag så det räcker för en fullständig kalkyl än.

Vi har studerat Kerstins Kärnekulls bok Bygga för seniorer där behov kring boende finns dokumenterat.

Vi har diskuterat tjänster som kan behövas vid boendet. Denna diskussion pågår fortfarande.

Vi har tittat på lösningar vid ekologiskt byggande och uppvärmning.

Vi har inte tittat på alternativa lösningar för avlopp, då det finns kommunalt va på platsen. Vi har tittat på lösningar för avfall.

Vi har berört möjliga stödformer, men där finns mycket kvar att göra.

På det stora hela har vi gjort det vi tänkt oss. Allt tar dock mycket mer tid än vi beräknat. Vi som deltagit i projektet har alla mycket på gång och inte så mycket tid. Dessutom tar själva tankeprocessen lång tid. Diskussionerna behöver den tid de tar för att få med alla.

Vi hade tänkt oss vara klara på ett och ett halvt år, men dels tar formalia och hantering lång tid och sedan tar också planeringen mycket tid. Vi har inte heller hunnit så mycket vi tänkt oss. Vi fick begära förlängning några månader för att hinna med dokumentation och redovisning.

Vi har haft mycket givande föredrag, studiebesök och diskussioner och vi har lärt oss otroligt mycket. Vi trodde nog att vi skulle ha hunnit längre på vissa områden, men allt har sin tid.

Vi har också under projektets gång fått många värdefulla kontakter inför det fortsatta arbetet.

Redovisning

Projektet redovisas i den här skriften, Leader-rapporten, på vår hemsida och med en entimmes film; Hur vill du bo?

Del av Bovierans vinterträdgård

Husprogram

Vi tog hjälp av en arkitekt för att diskutera fram vårt hus. Gunilla Rombo från Asmussens Arkitektbyrå hjälpte oss med hur vi skulle gå till väga med förarbetet. För att skapa ett husprogram behövdes underlag. Vi fick rådet att diskutera fram rumsfunktionerna, se bilaga 2. Här skulle vi diskutera rummets funktion, vilka rum/utrymmen som var viktiga att ha i anslutning till rummet, ev utrustning och om det var något övrigt som var viktigt. För att ha ett kompletterare underlag till husprogrammet skulle vi också om möjligt titta på material. Detta har vi dock inte hunnit med i skrivande stund.

För att vi inte skulle begränsa våra tankar i början av processen uppmanades vi också göra en helt fri önskelista med allt vi kunde tänka oss vilja ha i huset och dess närhet.

Med hjälp av rumsfunktionsprogrammet och önskelistan tog sedan arkitekten fram en ytstudieskiss, se bilaga 3. Hon var också med på flera av våra möten så att vi hade möjlighet att diskutera med henne under processen.

Det har varit en mycket stor hjälp att ha med arkitekten i ett så tidigt skede. Det har gjort att diskussionerna kring boendet blivit mycket mer konkreta än vad de var tidigare.

Under processen upptäckte vi att den mark vi tänkt lägga huset på från början bara är några meter över havet. Efter att ha tagit del av SMHI’s rapport om den globala uppvärmningens konsekvenser och undersökt vår mark lät vi arkitekten vid nästa skiss flytta byggnaden till en bättre lämpad plats.

Ett annat råd vi fick av arkitekten var att dela upp oss i arbetsgrupper med olika inriktningar. Det har vi också gjort, men det arbetet är ännu i startgroparna.


Vår alldeles egna helt vilda önskelista!

Allt det här skulle vi önska oss i vårt gemensamma, bekväma och hållbara hem!
Här är plats för drömmar och fantasier! Allt är möjligt!

Den här önskelistan sattes ihop under flera träffar, bilåkande till studiebesök och under vårt visionsmöte! Det är inte så mycket som försvunnit ur diskussionerna än i alla fall:

Vinterträdgård, spansk bar, festlokal, matsal, kök, storkök med stekhäll, varmluftsugn och sorteringsutrymme!

Vardagsrum, gästrum, tvättstuga med torkrum och mangel, snickeri, sy- och strykrum, förråd till lägenheterna, gemensamt förråd ute och inne, matkällare och skafferi både för gemensamt och privat.

Vaktmästare/personlig butler, bastu, bredband, tornrum, kompost, trädgårdsland eller kolonilott, husdjur, sopsorteringsrum, friskvårdsrum, pool, eldstad.

Uteplats, mysrum med bibliotek och dator, filmduk och projektor, glasvikdörrar till växthusdelen, solfångare och vattentankar, solceller, bilpool med gemensam bil, eka vid bryggan, elcykel, parkering, cykelförråd, elbil med garage till, jordkällare.

Bärbuskar, fruktträd, boulebana, städförråd, lekrum, tv, sittplatser inne och ute, grillplats, musikanläggning, anslagstavla, snabbtelefon……..

och i lägenheterna önskar vi
badrum, kök/pentry, klädkammare, skafferi, öppen planlösning, kamin, balkong/uteplats, burspråk.

Rumsfunktionsprogram

Genom att titta på ett rum i taget och dess funktion kan arkitekten få ett underlag för en utredningsskiss. Se bilaga 2. Vi har då först skrivit önskelistor och spånat och pratat om hur vi vill ha det. Sedan har vi på ett gemensamt möte diskuterat rum för rum. Vi har funderat över hur vi vill att det ska användas och vad som då är viktigt just i det rummet.

Det här var ett mycket bra sätt att få till konkreta diskussioner. Det var också väldigt roligt sätt att göra det på.

I rumsfunktionsprogrammet har vi för varje rum vi vill ha med i huset punktat ner ett antal saker. Vi har skrivit under följande rubriker

Rum; (vilket rum det gäller, ex matsal, tvättstuga)
Funktion; (vad gör man i det här rummet, ex äter, tvättar..)
Samband med; (vilka rum ligger i anslutning, bredvid detta)
Övrigt; (något annat att tänka på, ex ”viktigt med akustiken”)
Utrustning; ( vad behövs där, ex kamin, tvättmaskin)
Material; (vilket material i: Golv, Sockel, Vägg, Tak)

Sådana här rumsfunktioner har vi tagit fram för: entré, allrum, förråd, storkök, matsal, lägenhet, tvättstuga, vinterträdgård/växthus, uteförråd, källare, verkstad, panncentral, uteplats, soprum.

Dessa har sedan överlämnats till arkitekten tillsammans med önskelistan. Arkitekten har också varit delaktig i val av läge.

Mark och placering

En intressant fundering är naturligtvis var ett sådant här hus ska ligga. Vår utgångspunkt är att det är ett hus för landsbygden och vi utgår från Lagnö Gård. Vi har tillsammans med arkitekten Gunilla Rombo tittat på marken och diskuterat olika platser. Vi har också diskuterat med stadsarkitekten i Trosa angående placering.

Det är mycket att ta hänsyn till, ljusförhållanden, utsikt, andra byggnader, tillfartsmöjligheter för att bara nämna några. Husets placering påverkar också dess funktion. Som på många andra gårdar på landsbygden finns här lador och ladugård. Vi har här också en lada ombyggd till förskola och vandrarhem.

En naturlig placering är i anslutning till dessa. Det underlättar också framtida samverkan med dessa verksamheter, Arkitektens ytstudieskiss förslag 1 utgår också från denna placering. Ett problem här är dock att marken är havsnära.

Efter att ha läst SMHI’s rapport om konsekvenser av den globala uppvärmningen insåg vi att det inte var en bra plats. I rapporten diskuteras en risk för höjning av havnivå upp till två meter till 2100 och med risk för översvämningar upp till fem meter.

Vi beställde en karta med höjdlinjer från lantmäteriet för att kunna bestämma plats. Där kunde vi se att den plats vi först sett ut till stor del ligger på mellan två och tre meters höjd över havet. Vi diskuterade länge och tittade på lägen innan vi kom överens om en ny möjlig plats. Här kommer huset till stor del på femmetersgränsen.

Denna nya plats gjorde att arkitekten gjorde en ny ytstudieskiss, förslag 2. Här tog hon också hänsyn till de diskussioner vi haft.

Ytstudieskiss 1 och 2

Tänk att se allt prat, alla visioner och önskningar på pappret! Som om det faktiskt var möjligt! Det gör mycket att se det konkret nerritat på ett papper. Arkitekten Gunilla Rombo presenterade skisserna som är gjorda för att se hur stor plats det tar och om det över huvud taget går att få ihop rummen som vi hoppas. Tillsammans med presentationen fick vi en förklaring om hur hon tänkt och varför saker var gjorda som de var.

I ytstudieskiss förslag 1 var huset placerat på en äng i anslutning till en lada på Lagnö Gård med hänsyn taget till andra byggnader, ljusförhållanden och vägar, se bilaga 3.

Det första är bottenvåningen. Det röda är lägenheter, det gula gemensamma ytor, det svagt färgade inglasade gemensamma ytor. Det andra är övervåningen. Det blå är gästrum.

I ytstudieskiss förslag 2 har huset nytt läge. Vi har flyttat det tänkta huset lite längre söder om själva gården. Huskroppen är nu placerad i det vi kallar sjöhagen. Detta på grund av den låga höjden över havet på förra platsen. Skisserna är anpassade efter den nya platsen och efter de diskussioner vi haft kring den förra skissen. De är anpassade efter solen, vägar, berg, grannfastigheter och utsikter.

Den vänstra, nedre delen är bostadsdelen. 7 lägenheter plus 7 lägenheter ovanpå. Den högra, övre delen är den gemensamma delen med entré högst upp, gästrum, verkstad och till höger kök, matsal och allrum.

I mitten är en glasad vinterträdgård med nock uppburen av stolpar i mitten. Genom den stora glasväggen har man utsikt mot viken och nordväst kommer kvällssolen in genom ett glasparti. Till bostäderna på övre våningen finns trappa och hiss. Se bilagan med beskrivningspunkter för tydligare beskrivning.

Arbetsgrupper

Ett annat råd vi fick av arkitekten var att dela upp oss i arbetsgrupper. Förslagsvis enligt detta:

A – organisation, förvaltning, skötsel
B – ekonomi, finansiering
C – material, ekologi, energi, konstruktion
D – utrustning, teknik, larm, it, styr- och reglerutrustning
E – verksamheter, samarbeten

Vi har påbörjat arbetet i grupperna, men det kommer nog att bli mer längre fram i processen. Än så länge har vi haft några träffar i varje grupp. Vi har utsett en sammankallande i varje grupp. Vi behöver dock bli fler för att arbetet ska fungera väl.

Vi slog ihop grupp A och E. Den gruppen har haft två träffar. Dessutom har gruppen tagit fram en värdegrund efter idogt epost-växlande. I övrigt har vi diskuterat organisation och verksamheter i huset. Ekonomi-gruppen har haft ett möte där de diskuterat möjligheter till finansiering. Det har också tagits fram ett kalkylblad för att underlätta beräkning av kostnader. Grupp D har haft ett möte där det diskuterats olika materialer och sådant som träkonstruktion, sedumtak, källare för maskinpark och luftintag, halmskivor som isolering.

Bilden visar en vägg gjord av
lerflis. Från Baskemölla Ekoby.

Föredrag

Lera, lin, halm, trä och tegel- naturmaterial i kombination med modern miljöteknik!

Söndagen den 11 september 2011 hade vi vårt första föredrag på Lagnö Studio. Erik Hedenstedt berättade och visade bilder från byggandet av Ekologiska Byggvaruhusets lågenergihus. Den mycket omskrivna och uppmärksammade villan är en ovanlig hybrid mellan energieffektivitet och hälsosamma naturmaterial. Husets solvärmeanläggning värmer tappvattnet stora delar av året och värmer en pool sommartid.

Den var mycket lärorikt och vi fick också många idéer till vårt fortsatta arbete.

Bygga och Bo som senior!

Tisdagen den 18 oktober 2011 hade vi arkitekterna Kerstin Kärnekull och Ingela Blomberg här . De berättade om sitt arbete med “Handbok för seniorer som vill bo tillsammans”. De har båda mycket god kännedom om de exempel på gemensamma boenden som finns runt om i landet. Kerstin berättade i tur och ordning om olika kollektivhus och bogemenskaper. Hon tog upp frågor som hur de var organiserade och vad som fungerat och inte. Vi diskuterar vad som är viktigt i ett gemensamt boende och hur man kan forma sitt boende! Ämnen som togs upp var gemensamma ytor, organisationsformer, finansiering, tjänster. En viktig punkt var också samarbetet och den sociala samvaron, som är grunden i bogemenskaper.

Mycket matnyttigt och också mycket att återkomma till. Vi fick också många tips på kontakter och olika sätt att gå vidare i projektet. De besitter mycket värdefull kunskap för alla som vill bygga och bo gemensamt.

Hur vill du bo? Välkommen på filmen “Att bygga något bättre”

Onsdagen den 16 november hade vi filmvisning på Lagnö Studio, en film, som heter ”Att bygga något bättre”. Den beskriver en studieresa, som gjordes 2008 av elever och lärare på en eko-bygg-linje. De besökte några ställen i Norge och några i södra Sverige. Mestadels handlar det om halmbals-byggen, men även en del annat. En timme lång är den och väldigt inspirerande och informativ.

Lerflishus med halmtak, Baskemölla Ekoby Stomme för halmbalshus, Ecotopia

Social banking – vad är det?

Ekobankens Kristoffer Lüthi berättar om bankens verksamheter, om social banking, om pengars kraft i samhället och hur vi kan använda dem så att samhället blir mera ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbart.

Ekobanken är, liksom JAK, en medlemsbank. Den är en etisk bank öppen för alla som vill vara med och främja människors möjlighet att ta fria initiativ. De berikar vårt samhälle i form av ett bredare utbud av bland annat vårdformer, pedagogiska metoder och konstnärliga uttryck. De ser pengar som ett socialt medium som ska underlätta människors samarbete. De har allmännytta och medlemsnytta som sin främsta drivkraft.

Ett mycket tänkvärt föredrag. Vi diskuterade olika finansieringsmöjligheter. Ekobanken stöder sedan tidigare flera ekobyar som Baskemölla och kooperativa äldreboenden som Solhem. De är positiva till tanken med ett sånt här boende som vi jobbar för.

Kooperativ hyresrätt – Kan det vara något för dig och mig och oss?

Coompanion är en organisation med pengar från Tillväxtverket för att stödja kooperativ utveckling på landsbygden. Söndag 6 maj var Regina Westas och Anders Johansson från Coompanion här och berättade om kooperativ hyresrätt och möjligheterna med den kooperativa boendeformen för boende och verksamheter.

Kooperativ hyresrätt kan beskrivas som en mellanform mellan vanlig hyresrätt och bostadsrätt. Boendeformen är tänkt att ge förutsättningar för en bättre boendemiljö med större inslag av boendedemokrati och självförvaltning än vanlig hyresrätt. Den ger goda möjligheter att anpassa boendet till hyresgästernas särskilda önskemål. Den kooperativa hyresrätten är sedan 2002 en lagstadgad boendeform i Sverige

Eftersom vi vill bygga ett boende som inte går att spekulera i och där det ska vara rimliga kostnader så är denna form det som verkar vara det enda rätta för oss. Vi kan själva påverka förhållandet mellan insats och hyra. Föreningen kan själv välja in nya hyresgäster när det blir lediga lägenheter.

Bygggemenskaper – Seminarium hos Brf Understenshöjden Sthlm 14 april 2012

Vi var inbjudna till en seminarium om byggemenskaper, en organisationsform för folk som vill bygga gemensamt, något som är vanligt i tex Tyskland.

Deltog gjorde Anders Lidstrand och Per Carleson, från Lagnö Seniorboende.
Nils Söderlund, boende på Understenshöjden berättade om bostadsrätten Understenshöjdens tillblivelse. Om vad som gått bra och vad som gått mindre bra. HSB Sthlm tog sig an projektet och Platzer Bygg AB blev byggföretaget som uppförde samtliga hus. Det positiva med Platzer, var att det gick lätt att få reducerat. pris på sin lägenhet för egenarbete. Den största missen var att det lokala reningsverket ej fungerade, så lösningen blev att bli inkopplad på Sthlm:s avlopp.

Nils S. visade sen oss sin egen lägenhet och vilka material och teknik som använts.

De inbjudna tyska arkitekterna, organiserade i den Tyska Bygggemenskapen, visade ritningar på ett större bostadshus som de uppför i Berlin. De som är tänkta hyresgäster i detta hus representerar ett tvärsnitt av människors situation i Tyskland, handikappade, ensamstående, pensionärer,mm Allt är byggt med sunda materiel och hållbara lösningar.

Per redogjorde för vårt projekt och var vi befann oss i processen. De övriga, som för övrigt nästan alla var arkitekter, redogjorde för olika projekt som alla handlade om hållbar utveckling.

Mer att läsa finns på: www.byggemenskaper.se

I april hölls ett seminarium om byggemenskaper i Malmö. Därifrån finns filmat och upplagt på deras hemsida. Bland annat ett 40-minuters avsnitt om olika byggprojekt där olika initiativ tagits kring att bygga gemensamt.

Dunderbacken

Föreningen Kollektivhus NU ordnade ett seminarium angående kooperativ hyresrätt och organisationsformer. Det hölls på kollektivhuset Dunderbacken i Stockholm. Vi fick också en presentation av huset och rundvandring där. Med på seminariet var folk från olika kollektivhus runt om Stockholm. Det presenterades olika bogemenskaper och olika ägandeformer. För och nackdelar med dessa diskuterades. Flera exempel på ombildningar till bostadsrätt visade på att det är svårt med sammanhållningen och de gemensamma aktiviteterna i de formerna. Att man inte kan avgöra i gruppen vilka som ska flytta in, blir ett problem på många ställen.

Detta var vårt första möte med Kollektivhus NU och vi var imponerade av hur många kollektivhus det faktiskt finns. Övervägande dock i storstäderna.

Studiebesök

Vi har gjort studiebesök som är intressanta för oss ur olika aspekter. Vi har besökt platser där den sociala gemenskapen är viktig. Vi har tittat på platser som är viktiga ur ett hållbart perspektiv. Vi har tittat också på arkitektur och hur boendet är organiserat och finansierat.

Kullen Egen El

Egen El har en hel kulle i Katrineholm där de provar nya vindsnurror och nya solels-grejer. Vi var där på ett ”öppet hus” och lärde oss mycket och provade också på att cykla på elcyklar.


Bovieran

Bovieran är ny bostadsform som växer upp på olika ställen i Sverige. Det första huset öppnades i Partille, nu finns det också i Örebro och Nyköping. Fler hus är på gång. Artiklar i Sörmlands Nyheter om bygget i Nyköping var det som startade upp våra egna funderingar. Bovieran är ett stort hus, men kanske kan man omvandla tanken till ett landsbygdskoncept.

Bovieran är ett trevåningshus byggt som en hästsko, med loftgångar på insidan och balkonger på utsidan. Över hela innergården är ett stort glastak med ca 18-20 grader året runt. Det finns också en gemensam lokal man kan använda för fester. Huset är näst intill ett passivhus och använder sig av den varma luften för uppvärmningen. På Bovieran i Örebro som vi besökte hade man använt sig av fjärrvärmen endast under fem dagar under vintern.

Bovieran byggs av ett företag och säljs som bostadsrätter. När det är nybyggt är det upphandlat skötsel av hus och trädgård för två år framåt, sedan tar bostadsrättsföreningen över besluten kring skötsel.

Luftintag för förvärmd luft, Växhuset Vandrarhem, Växhuset. Sol- och veddrivet med
mulltoalett.

Växhuset – Ekocentrum, Söderhamn

Söndagen den 19 juni 2011 åkte 6 personer upp till Växhuset. Växhusets Ekocentrum är ett ekologiskt demonstrations- och utvecklingsprojekt med café och kursgård. Här finns också ett vandrarhem.
Vi fick föredrag och rundvisning av Ralf Palmpers, ägare och initiativtagare till Växhuset.
I själva huset finns växthus, café, konferenslokal och butik. Huset är byggt med många hållbara lösningar. Här finns bland annat en vattentank på 14 kubik för lagring av värmen från växthuset. I växthuset används led-lysdioder. Solvärme används till ventilation för inluft.

I själva växthusdelen odlades blanda annat tomater och gurka till frukostserveringen, men här fanns även ett aprikosträd. Väggen bakom växterna är av tegel för att bevara värmen.

Luften som värmdes upp i växthusdelen cirkulerade i hela huset. Under den kalla årstiden togs värmen från ackumulator-tanken som eldades med ved.

Taket var byggt av dubbla skivor växthusplast, vilket fungerar bättre än isolerglas. Hela Växhuset värmdes endast med sol och ved. Att ha ett växthus mot själva huset gör att man får in bra luft i huset. Resten av huset är isolerat med ekofiber och med linskivor.

I huset finns också speciell sorts snålspolande toalett med pedal, egentligen en fartygstoalett.

Färdknäppen – ett kollektivhus för livets andra hälft

En grupp på 8 personer från projektgruppen för bildandet av Lagnö Gårds Seniorboende besöker den 31 maj 2011 Kollektivhuset Färdknäppen på Södermalm i Stockholm.

Vi blir mottagna av informationsansvarig Monica William-Olsson och hon visar oss runt i det stora husets alla 7 våningar, inklusive källarlokalerna.

Monica som är en av initiativtagarna och en av de drivande krafterna i bildandet av ”Färdknäppen” gav oss en utförlig beskrivning av alla turer med kommun och byggherre, regelbildande, ekonomi, uppdelning av lägenheterna, gemensamma projekt mm Detta fick oss att förstå vikten av att aldrig ge upp samt att ha förståelse för att det kan ta tid även för oss som är en mycket mindre skara, att kunna få vårt projekt att ”komma i hamn”.

Monica visade oss köket, rutinerna för matlagning och inköp samt kostnaderna för äta, en inte minst viktig detalj.

Vi fick oss många glada skratt från alla berättelser från tiden då idén till bildandet av ”Färdknäppen” fram till idag och vi är tacksamma för den vänlighet som mötte oss och den tålmodighet med alla frågor som Monica visade. Ett gott föredöme!

Gemensamt kök
Färdknäppen

Elfvinggården – Lyckov. 9 Bromma (Alviks Strand)

Vi som besökte kollektivhuset Elfvinggården på deras öppet-hus dag 2 oktober 2011, var 3 personer från projektgruppen Lagnö Gårds seniorboende.

Vi visas runt i byggnaderna som bestod av 9 hus/flyglar och ca 450 bostäder. Husen består endast av 1:or och 2:or som alla är fullt utrustade med litet kök och badrum.

Husen är mycket speciellt byggda såväl exteriört som interiört. Ingen lägenhet har insyn och alla lägenheter har stora fönster åt någon av gårdarna. Inga egna balkonger finns utan varje hus har en gemensam större balkong. Alla lägenheter går att nå utan att man behöver gå ut. Det är ljust och öppet, högt i tak och i alla korridorer och gemensamma utrymmen finns stora fönster som går från golv till tak. Stort vackert allrum byggt i en ”kantad”, veckad form med plats för flera olika små sittplatser och matsal med tillhörande storkök finns på översta våningen.

Flera olika intressegrupper finns som man kan engagera sig i om man vill. Allt gemensamt är helt frivilligt!

Husens historia berättades av Karin Evers som bott många år på Elfvinggården. Husen ritades av arkitekterna Sven Backström och Leif Reinius (som också ritade stjärnhusen i Gröndal) och byggdes under -30 talet, allt i en fantastisk ”funkisstil”! Öppet, luftigt, ljust och högt i tak! Det kändes att husen var byggda med en tanke om gemenskap och trivsel för de som skulle komma att bo där. Det var inflyttningsklart 1/10 1940!

Elfvinggården byggdes och kom till genom systrarna Elfvings starka sociala engagemang för att ge fattiga och ogifta flickor möjligheter till eget boende. Den drevs och drivs ännu idag av en stiftelse och är fortfarande bara öppen för kvinnor utan barn. För att få bo här får man ställa sig i kö genom att kontakta Lydia Kasimets i intresseföreningen, men man kan även komma in via Bostadsförmedlingen om man uppfyller villkoren, i.e. har en ålder mellan 35 och 70 och är kvinna (med viss bildning) och utan barn!

Gården ligger naturskönt och nästan ”lantligt” och har väldigt nära till ”innerstan” vilket gör den attraktiv och begärlig men möjlig endast för den som är av rätt kön och som i övrigt kan passa in i ”bogemenskapen” och de olika intressegrupper som finns där.

Växthus på alla lägenheter, Solbyn Vilan förberedd på Ur-och Skur-förskolan, Solbyn

Ekobyn Solbyn

Solbyn ligger i Dalby utanför Lund och ägs som en bostadsrättsförening. Här finns 50 lägenheter med ca 150 boende. Åke som visade oss runt har bott där sedan starten. Husområdet skapades efter många diskussioner om att bygga en ekoby. Husen är byggda som fristående hus, alla med eget växthus. I området finns också en föräldrakooperativ ur och skur-förskola i vars hus det också finns områdets ”café”, möteslokal. Under kvällar och helger kan den lokalen utökas med ett större rum på förskolan. I cafét finns ett litet kök, möjligheter att visa film mot en vägg, fällbara stolar, fällbara bord, skåp med matvaror, en mycket genomtänkt och flexibel lokal.

Man arbetar mycket i olika grupper, inköpsgrupp, odlingsgrupp, bilpoolsgrupp mm. I området finns också mycket odlingar, komposter, jordkällare, höns.

Trots sitt namn har inte så många hus solfångare. Husen drivs med direktverkande el men har värmeväxlare i fläktsystemet. Från början installerade man mulltoa i alla hus, men nu har de större lägenheterna en mulltoa och en wc och de mindre en wc.

Föreningen startade sitt arbete genom att bilda en ideell förening.

Ekobyn Smeden

Smeden är en ekoby utanför Jönköping byggd 1988. Området byggdes som bostadsrättsförening, men husen är nu friköpta med en samfällighet för mark och bystuga. Arbetet startade genom att bilda en ekobyförening med målsättning att vara klara inom tre år. Man gjorde en enkät bland de intresserade och utifrån det tog man fram en kravspecifikation. Husen är byggda i trä med ekofiber, färdiga block. Husen är byggda med tjocka väggar, treglasfönster och passiv solinstrålning. Men hur stor energiåtgången är beror framför allt på hur man lever visar jämförelser.

I husen finns en ackumulatortank där vattnet förvärms av solvärmen. Man har också en vattenmantlad kakelugn i husen, Kronspis. Mot köket finns ett växthus/glasdel med vikdörrar som är möjliga att dra ifrån. Trevliga och praktiska lösningar.

Man har också sopsortering med 10 fraktioner som hämtas och maskkomposter i husen. I området har man en gemensam bystuga som en jourgrupp har hand om.

Vattenmantlad kakelugn, Smeden Kök med vikväggar mot växthusdel, Smeden

Baskemölla Ekoby

Baskemölla Ekoby är en ekonomisk förening med 29 enheter som arrenderar sin mark. Här är stor bredd i hustyper och standarder, från enkel standard med mycket eko till stora hus, en del med inte så mycket eko-tänk, andra med mer. Det var väldigt intressant att gå runt och titta på alla olika hus och byggsätt.

Ninni som visade runt berättade också om sin permakulturodling. De har byggt sitt hus själva. Husets första del är byggt som ett halmbalshus. Detta har visat sig mindre bra då huset ligger i ett blåsigt läge. Därför är den andra delen byggt med lerflis, ett byggsätt som på ett bättre sätt står emot vinden. Vi såg också ett stort hus under uppförande byggt med den tekniken. Där skulle det läggas på ett ytlager, vilket var ännu inte klart. Det går att putsa eller sätta trä utanpå tex.

Baskemölla saknar gemensam lokal och kök, vilket gör att det inte finns någon sammanhållande plats på området. Vikten av att ha ett gemensamt kök och lokal är något som återkommer på många av de ställen vi besökt. ”Köket är husets hjärta” och viktigt för sammanhållningen. Detta är också något vi känner igen från vårt eget boende där vi tidigare haft det, men saknar det numera.

Dunderbacken

En ny bogemenskap för 40-plussare i Hägersten, Stockholm. Huset är byggt och ägs av Familjehem och blockhyrs av den kooperativa hyresrättsföreningen Dunderbacken. Inflyttning skedde under 2010. Man har här gemensam kök och matsal, verkstad, trädgård och en del andra utrymmen. Det finns också en gästlägenhet. Boendet bygger på självförvaltning och arbetet är uppdelat på olika grupper som sköter olika saker.

Vigs ängar

Vigs Ängar är ett äldreboende i Köpingebro utanför Ystad, som drivs på entreprenad av Äldreboendet Vigs Ängar AB på uppdrag av Ystads Kommun. Anläggningen ägs av kommunen som också har anvisningsrätt till samtliga bostäder. De boende har kontrakt på sina lägenheter som de möblerar med egna möbler.

Inriktning och arkitektur är antroposofisk och det är värdegrunden som är metoden för vården. Arkitekt Lillemor Husberg har ritat huset och är också den som driver entreprenaden. Huset var först tänkt att drivas som en stiftelse, men då kommunen gick in under byggprocessen.

Vigs Ängar har en härlig utsikt över Nybroåns dalgång, fina möjligheter till promenader och är helt
handikappanpassat. De 32 bostäderna ligger som små radhus och vetter ut mot naturen. De är grupperade kring två stora gårdar och knyts ihop av en inbyggd inre vandring så att man kan nå övriga delar inomhus.

De mer officiella lokalerna är placerade runt en mindre gård och innehåller huvudentrén, receptionen, Monicasalen, Ängscaféet samt Vigabadet. Den inre vandringen ger spännande
utblickar, trevliga sittplatser, trygghet för de boende och underlättar samtidigt kommunikationer. Spännande upplevelse av rummet förstärks genom omsorgsfullt utvalda färger och variation i form och volym under vandringen.

Positivt besök i ett vackert hus.

Ecotopia

Lagnö Seniorboende gör ett studiebesök hos Roland och Karin på deras gård i Skåne den 19 april 2012. På eget initiativ har de byggt och planerat för sin vision som de kallar Ecotopia.

Gården de köpt är på 7 hektar och de flyttade dit år 2006. Under 5 år har de projekterat, planerat och kartlagt marken utifrån tanken om att forma en permakultur. De har undersökt vatten, växter, jordmån, ljusförhållanden; alla förutsättningar som marken har att erbjuda. Detta har de haft att utgå ifrån när de skulle skapa sin vision, Ecotopia, en mötesplats där de arbetar för att bidra till en hållbar utveckling, en ”framtidsverkstad”!

Vänster:
Massugn, Ecotopia.
Bygge pågår.

Höger:
Del av teknikdel, Ecotopia

De bygger nu 6 stugor som alla är olika, helt ekologiska och som får verka som en inspirationskälla för andra att kunna ta ”egen makt”, för implementära , hållbara syften och dessa kan också presentera hållbara lösningar som är helt självhushållande.

Karin och Roland har bägge bott i Österrike/Alpmunster i många år, där de haft odlingar på 600kvm och levt helt självförsörjande på marken med gödsel från djuren liksom ägg, ull m.m. Bägge är uppväxta på bondgårdar i Skåne.

Ecotopia ska fungera som en ”permakulturdesign”. Man har kollat alla flöden innan man placerar husen och funnit att alla typer av jord finns på gården. Husen står vid kanten av en rullstensås, ren morän, där finns mycket skiffersten. Av de egna stora stenarna har man format husgrund, vägar, gården, parkeringen, ”kryddspiralen” m.m. Dessa stenar har varit det mest använda materialet.

Man har en undervisningslokal för 24 personer, stugor, möteslokal och en serviceenhet- kretsloppsanpassat.

Detta ska fungera som en inspirationskälla på ”gräsrotsnivå”. Man har gjort en gränsdragning: man tar emot för konferens, men ställer krav, tex byt till recycling- kasse, vilket schampo/vilken tandkräm tar jag med, allt för att man ska tänka efter!
Man köper in ved/pellets, Viss el från vindkraftverk, men enligt deras erfarenhet är turerna kring vindkraft en smutsig affär!

Den 4-5-6 maj har man en föreläsning om Halmbalshus. 30 pers. är anmälda vilket betyder att det är fullt! 11 maj har man öppningsdag med lerbyggekurs och permakulturkurs som är avgiftsbelagda.

I undervisningssalen har man byggt upp en välvd lermur vid ingången. För att komma in i salen måste du gå runt lermuren- till höger eller vänster- du måste välja, kan inte gå rakt fram, måste tänka efter! Lermuren skyddar också talaren och fungerar akustiskt bra! Den är dessutom bra för energiflödena (Feng Shui).
Byggteknik
Material: lera, ull, returpapperfiber, hampa, vassmattor (Litauen), skumglas – Hasopor (Sverige), lin och jord. De har tagit mycket material från Österrike eftersom de har mycket kontakter därifrån och att dessutom tex hampa är 4 ggr dyrare i Sverige. -340 isolering i vägg. Man kommer att försälja dessa material / förmedla de bästa produkterna.
(På nätet kan man läsa om en mässa i Österrike, Wels, ”Energiemesse.at”. Denna går i tre dagar i februari. Om man vill gå på den, bör det planeras innan och en person med bra kunskaper i tyska ska följa med!)
Husen har golvvärme och väggvärme; slingor i lerväggarna vilket är sundare än golvvärme! Värmen blåses in vid golvet, stiger upp mot taket, en fläkt tar med den varma luften till en värmeväxlare och på det viset återvinner man 82% av den varma luften.

En jordvärmepanna finns ; värmen kan regleras rum för rum. 1,8 värde isolerglas (svenskt i Tomelilla)
Arbetare: Man har anställt österrikiska arbetare för att de har kompetensen som krävs. (I Österrike måste bönder och företag ha utbildning och entreprenörskurs innan de startar). Man har också polska och litauiska arbetare (obs inga svartjobb!). Man har hjälpt dem starta egna företag här i Sverige. Rent praktiskt och även etiskt, betalar man för redovisning o ger dem referenser för nya jobb.

Man började bygga Ecotopia i april 2011, efter att ha planerat i 5 år.
Här har de eget vatten via en elva meter djup brunn. De gör allt själva, men har en konsult kring vatten och avlopp/kretslopp. De har myndighetskunskap!

En byggnadsingenjör har hjälpt dem med beräkningar men resten har fått värka fram.

Clinton, junior architector, från Johannesburg, kom till dem för att han ville lära sig ”substainable living”, och så visade det sig att han var väldigt bra på att rita(CAD) och att bygga modeller, som man nu kan visa upp i undervisningen!

Understenshöjden

Understenshöjden är en ekoby i Björkhagen utanför Stockholm. Arbetet med att bygga den finns dokumenterat i boken Living Dreams. Arbetet startade med en intresseförening för ekologiskt byggande i Björkhagen. Efter lång planering byggdes området av HSB.

Här finns 44 hushåll och ägandeformen är bostadsrätt. Man har också byggt ett gemensamt hus med kök och samlingsrum. I området finns också en förskola. Husen är byggda för att smälta in i miljön och göra så lite åverkan som möjligt.

Uppvärmningen sker dels genom en solfångare och dels via en värmecentral som eldas med pellets. Husen har element med vattenburen värme. Från början hade man en egen avloppsanläggning, men idag är man ansluten till det kommunala va-nätet. Detta har vi sett på andra ställen också.

Slutsatser

Vi har haft mycket givande föredrag, studiebesök och diskussioner och vi har lärt oss otroligt mycket. Vi trodde nog att vi skulle ha hunnit längre på vissa områden, men allt har sin tid.

Vi har också under projektets gång fått många värdefulla kontakter inför det fortsatta arbetet.

Vi har knutit många kontakter både inom och utom kommunen. Dels med människor i området som är intresserade av ett hållbart seniorboende i Trosatrakten, men också med kommunala instanser.

Vi har också fått kontakt med andra nätverk som håller på med liknande saker.

Vi har själva fått och även spridit funderingar, tankar, information om hur man kan och vill bo när man blir äldre. Vi har även lärt oss en del under projektets gång som påverkar vårt dagliga liv.

Det har skapats en hel del nya kontakter som vi kommer ha nytta av i det fortsatta arbetet.

Det positiva gensvaret hos alla vi mött har varit större än förväntat. I stort sett alla är mycket intresserade. Det gäller både folk i närområdet och andra grupper som håller på med projekt av liknande slag. Det är en angelägen fråga hur vi ska bo som äldre.

Att se hur mycket som faktiskt är på gång i landet kring dessa frågor och vilket stort intresse det finns var också oväntat.

Arbetet med husprogrammet har också varit oerhört stimulerande för alla inblandade. Fantastiskt att efter alla föredrag, studiebesök och diskussioner faktiskt se en skiss på ett hus – så här kan det se ut!

Vi har fått väldigt många bra kontakter i de olika nätverken som tex Kollektivhus NU och Norrlandets kooperativa hyresrättsförening, men även i olika företag och organisationer som Ekobanken och Coompanion. Det har också uppstått många nya privata kontakter med intresse i de här frågorna.

Vad händer sen?

Vi har i det här läget underlag för att starta en Kooperativ hyresrättsförening som kan arrendera mark på Lagnö Gård och ansöka om en detaljplaneändring för att bygga ett flerbostadshus och sedan arbeta vidare på projekteringen.

Under förutsättning att tillräckligt många är intresserade av att fortsätta kommer vi inleda detta arbete under hösten 2012. Vi kommer också att fördjupa kontakterna med bland annat Kollektivhus NU, Byggemenskaper och Norrlandets kooperativa hyresrättsförening.

Användbara nätverk/kontakter

Kollektivhus NU
Byggemenskaper
Kooperativa Hyresrättsföreningen Norrlandet
Coompanion
Ekobanken

Länkar/Lästips/Film

Litteratur

Här är lite blandade tips på läsning:

Berg, P.G:
Living Dreams; om ekobyggande – en hållbar livsstil, Scapa Förlag, 2002

Bokalders, Varis och Block, Maria:
Byggekologi; kunskaper för ett hållbart byggande, Svensk Byggtjänst, 2009

Boverket:
Bygga och bo i kooperativ hyresrätt; en handbok för tillskapandet av nya bostäder och kooperativa hyresrättsföreningar, Boverket, 2005

Grip, Elsa och Sillén Ingrid:
Gemenskap och samarbete: att bygga upp och bo i kollektivhus, SABO, 2007

Herlitz, Ulla:
Handbok i lokal finansiering, Hela Sverige ska leva, 2011
Finns för nedladdning på http://www.helasverige.se

Husberg, Lillemor och Ovesen, Lisa:
Gammal och fri – om Vigs ängar, Ängsblomman, 2007

Kloka hem
tidskrift, ekologiskt inredningsmagasin,

Kärnekull, Kerstin:
Bygga för seniorer, Svenskt byggtjänst 2011

Schmitz-Günther, Thomas:
Ekologiskt byggande och boende, Könemann, 2000

Wallner, Stefan:
Stigfinnare; innovativt byggande för en hållbar utveckling, Chalmers, 2005

Vestbro, Dick Urban:
Living together – Cohousing Ideas and Realities Around the World, Stockholm, 2010

Länkar

På nätet finns mycket spännande att läsa om både hållbart byggande, äldreboende och kollektivt boende. Se även vår hemsida.

Asmussens Arkitektgrupp AB http://www.asmussens.se/
Baskemölla Ekoby http://www.appelkusten.se/orter/ekobyn-i-baskemolla/#.UArPLfUgIjp
Boföreningen Framtiden – boendegemenskap i kollektivhusets form http://www.boframtiden.se/
Bogemenskapen Dunderbacken http://www.dunderbacken.se/
Bovieran – seniorboende med vinterträdgård http://bovieran.se.loopiadns.com/
Byggemenskaper http://www.byggemenskap.se/
Coompanion – Kooperativ Utveckling http://www.coompanion.se/
Earthship Biotecture, om jordskepp mm http://earthship.com/
Ecotopia http://www.ecotopia.se/
Elfvinggården, Stockholm http://www.elfvinggarden.se/
Ekobanken http://www.ekobanken.se/
Ekobyn Smeden i Jönköping http://www.ekobyn.se/
Ekologiska Byggvaruhuset http://www.ekologiskabyggvaruhuset.se/
Färdknäppen, ett kollektivhus för andra halvan av livet! http://www.fardknappen.se
Hela Sverige ska leva – medlemsorganisation för lokala utvecklingsgrupper på landsbygden http://www.helasverige.se
Hela Sverige ska leva – inspirationsskriftserie – att ladda ner och skriva ut http://www.helasverige.se/kansli/informationsmaterial/skriftserien/
JAK medlemsbank http://www.jak.se/
Kollektivhus och ekobyar i Sverige http://hem.fyristorg.com
Kollektivhus NU http://www.kollektivhus.nu/
Kullen Katrineholm http://egenel.etc.se/nyhet/oj-vilken-h%C3%A4rlig-kulleninvigning
Lagnö Barn – föräldrakooperativ förskola http://www.lagnobarn.se
Lagnö Seniorboende på Facebook http://www.facebook.com/pages/Lagn%C3%B6-Seniorboende/215709241787385?ref=hl
Lagnö Studio – STF vandrarhem Trosa http://www.studiolagno.se
Leader Kustlinjen http://www.leaderkustlinjen.se/
Norrlandets Kooperativa Hyresrättsrättsförening http://www.norrlandet.se/index.php?forenings=10
Omställning Sverige http://transitionsweden.ning.com/
Passivhuscentrum http://www.passivhuscentrum.se/
Solbyn, Ekologisk bostadsrättsförening http://www.solbyn.org/
Vigs ängar http://www.vigsangar.se/
Växhuset, Söderhamn http://www.vaxhuset.se/

Filmer

Passion Vision Kooperation – en film om den sociala ekonomin i Stockholms län av Coompanion Stockholmhttp://www.coompanion.se/stockholm/film081205/

Hur vill du bo? – en entimmes film om vårt projekt kring Lagnö Seniorboende. https://lagnogard.wordpress.com/video/ Kontakta oss om du är intresserad.

Fika i Växhuset, Söderhamn